Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
»För att bli soldat?»
Där hade jag det! Jag förstod, att det var
lätt för honom att spela mig det elaka sprattet,
— han hade öfverallt förbindelser — bönderna
kröpo för honom, och att göra mig till soldat
valbara som att kasta en sten i vattnet. Sin dotter
hade han intet, något förbarmande med, ty också
han spelade ett djärft spel med Gud.
Och den ena snaran efter den andra snodde
sig om mina händer, — min hustru började gråta
i smyg, hennes ögon voro alltid röda, och då jag
frågade henne:
»Hvad är det åt dig, Olga?» svarade hon:
»Jag-mår inte bra.»
Jag kom ihåg mitt löfte till henne och kände
mig besvärad och skamsen. Hade jag varit ensam,
skulle jag ha tagit steget ut, men det gjorde mig
ondt om den kvinna, jag älskade. Hade inte hon
varit, skulle jag blifvit soldat, om också endast
för att komma ifrån Titov.
I slutet af juni föddes en gosse åt oss, ocli
åter fick dumheten makt med mig för en tid.
Förlossningen var svår, Olga skrek, så att jag
trodde hjärtat skulle brista på mig. Titov stod
skälfvande i bela kroppen och svartblå i ansiktet
ute på gården och muttrade:
»Dör hon, så är bela mitt lif förgäfves, Gud
förbarme sig — — Får du en gång barn, Matvcj,
så skall du kanske förstå min sorg och mitt lif, och
upphöra att leta efter synder hos andra––-»
I denna stund tyckte jag synd om honom.
Jag gick själf ut på gården och tänkte:
»Åter hotar du mig, Herre, åter höjer du din
hand emot mig. Hvarför hjälper du inte i stället
människan att bättra sig och draga sig undan
från det onda! Eller snålar du på, din barmhär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
