Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
- icke blott försvara de båda städerna, utan äfven dejernvägar,
å hvilka lifsmedel och andra förnödenheter forslades till
hans här.
Gen Lee märkte snart hvad gen. Grant med sina "kom-
binationer” åsyftade. I söder om Petersburg låg gen. Sher-
man, 1 vester gen. Thomas och framför försvarsverken 1 öster
gen. Grant. Att bryta sig igenom unionshärarne och sedan
förena sig med gen. Johnston var nu gen. Lees afsigt,. Den
25 Mars lyckades 53,000 af gen. Gordon anförda rebeller ge-
nom plötslig stormning intaga ett å gen. Gran$högra flygel
liggande försvarsverk, Fort Steadman. Detsamma blef dock
inom kort återtaget, hvarvid 3,000 rebeiler dödades, sårades
eller tillfångatogos. Några af fiendens utanverk blefvo der-
efter intagna. Rebellernas förlust under dagens strider upp-
gick till omkr. 4,500 man; unionshärens till 2,000.
Fyra dagar efter rebellernas anfall å Fort Steadman ut-
sträckte gen, Grant sin venstra flygel å andra sidan Hatchers
Run. General Sheridan med en kavalleristyrka af 9,000
man framryckte mot en vester om rebellernas högra flygel
liggande punkt kallad Five Fors, hvarest flera vägar samman-
stötte. Två infanterikårer (Warrens och Humphreys), till-
sammans 15,300 man, uppbröto samtidigt och tågade mot
" White Oak-vägen, Gen. Lee qgvarlemnade då 8-a 10,000
upphörde då Wilmington intogs af unionshärarne i Februari. Sedan gen.
Sherman under sitt "tåg till hafvet” förstört jernvägsförbindelsen med
de trakter, från hviika spanmål kunde erhållas, var det endast "med svårig-
het dagligt bröd kunde anskaffas”. — Den aflöning soldaten för en månads
tjenstgöring erhöll räckte icke tiil betalning för ett par skor. Priset på
alla varor hade stigit i samma mån som värdet å pappersmyntet sjunkit.
Regeringen "skapade visserligen penningar” natt och dag, men den för-
mådde icke att af intet skapa ett myntet motsvarande värde. Den nödgades
fljaktligen afspisa dem, hvilka innehade sedlar tillhörande vissa "upp-
lagor”, med den förklaringen, att dessa icke inlöstes. MHvarje jordbru-
kare skulle, enligt en (i Mars 1865) antagen lag, till regeringen gälda en
tiondedel af alla produkter, som han skördade; på all fast och lös egen-
dom lades en skatt uppgående till 8 procent; skatten å klingande mynt
var 20 procent, skatten å pappersmynt 5 procent o. s. v. Allt klingande
mynt som regeringen kunnat anskaffa hade blifvit sändt till utlandet för
inköp af krigsfartyg, vapen och ammunition. Nu var dock brist icke
blott på pengar — det vill säga mynt, som egde värde, — utan också på
vapen. Då törs’ag väcktes att ställa 300,000 negrer under fanorna, upp-
lystes, att gevär för endast 5,000 kunde anskaffas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
