Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - II. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
mest olikartade omständigheter och efter de mångfaldigaste, helt och
hållet frivilliga, prof på deras gästfrihet och vänlighet käuner jag mig
förpligtad att betyga, att de af naturen äro ett fridsamt och gästvänligt
folk. Jag var alltid välkommen i deras land och undfägnades med det
bästa de egde, utan att någonsin, derföre godtgbra dem. De ha mången
gång, med egen lifsfara, ledsagat m>g genom deras fienders land, biträdt
mig vid min tunga packnings transporterande öfver berg och floder, och
under alla dessa omständigheter medan jag helt och hållet befann mig
i deras våld, har aldrig en indian förrådt eller misshandlat mig eller af-
händt mig det minsta af min egendom. Så besynnerligt det an må låta
har jag ofta i dessa små samfund, trots bristen på allt rättssystem, likväl
funnit lugn, fred och trefnad herrska till en grad, att konungar och kej¬
sare derföre kunde afundas dem. Jag har sett att rätt och dygd beskyd¬
dades, men orätt bestraffades; jag har sett ömhet mellan föräldrar, barn
och äkta makar rada i dess naturliga enkelhet och oskuld. Jag har lät¬
tat en innerlig tillgifvenhet för några af dessa män, som jag Önskar aldrig
förgäta, hvilkas hjertan jag stod nära och som vid vår slutliga skilsmessa
slöto mig i sina armar och anbefallte mig och mina angelägenheter åt
den ‘Store Andens ‘ beskydd" 1).
På ett annat ställe yttiar sararne författare: “Om böcker och tid¬
ningar funnos i indianernas land för att berätta om de orättvisor de hvite
männen låtit komma sig till last i dessa vestra trakter, så skulle man få
erfara saker, hvarvid håret skulle resa sig på våra hufvuden, men tillika
skulle vi lära oss känna indianerna såsom ett redligt och fördragsamt folk."
Skilnadcn mellan de ociviliserade och halfeiviliserade indianernas
karaktersdrag synes af följande af (x. Catlin meddelade uppgifter. De
inom parentes ( ) inneslutna egenskaperna utmärka den halfeiviliserade
indianen: “Skön (ful); vänlig (trätgirig); blygsam (misstrogen); sedig
(otuktig); måttlig (utsväfvande); fri (slaf); kraftfull (ömklig); öppenhjer-
tig (förbehållsam); sällskaplig (tystlåten); välgörande (välgörande); gäst¬
fri (gästfri); religiös (religiös); höflig (höflig); lättrogen (misstänksam);
vidskeplig (vidskeplig); djerf ^rädd); snygg (osnygg); tapper (tapper);
hämdgirig (hämdgirigl; svartsjuk (svartsjuk); grym (grym); krigisk
(fredlig); stolt (ödmjuk); rättskaffens (rättskaffens); aktningsvärd (akt¬
ningsvärd); okunnig (inbilsk); fåfäng (klenmodig); tjenstaktig (tjenstak-
tig); sjelfständig (beroende); tacksam (tacksam); lycklig (eländig); frisk
(sjuklig); långlifvad (icke långlifvad); röd (ljusröd); nykter (drinkare);
vild (vild); fruktsam (ofruktsam); pålitlig (pålitlig); modig (rädd); trög
(trög); af rent blod (af blandadt blod); lefvande (döende); rik (fattig);
jordegare (tiggare).“
3. Indianstammarne öster om Mississippi/loden. Då en¬
gelsmänen, fransmänen och spaniorerna började anlägga ny¬
byggen i Norra Amerika, voro indianerna öster om Mississippi-
flodcn delade i följande 8 stammar, hvilka åter voro delade i
smärre stammar:
1) Catlin: “jSTord Amerikas Indianer" 1 kap.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
