Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - I. Högbyggarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
den föregående, midt öfver densamma, och ledde till en alldeles dylik
terrass, så att man måste flera gånger gå rundt omkring templet innan
man kom upp till dess spets. I några fall gick trappan rakt uppför
vestra .fagadeh at’ bygguaden. Spetsen var en bred platform, på hvilken
reste sig ett eller två torn 40 elicr 50 fot i höjd, de sanktuarier, i hvilka
den heliga bilden af templets skyddspatron förvarades. Framför dessa
torn stod den förfärliga olferstenen samt två höga altaren, på hvilka un-
derhöllos eldar lika outsläckliga som de i Vestas tempel.1“
Några af de religiösa festerna firades med sång, dans, processioner
och offer af frukter och rökelse. Denna milda kult härstammade utan
tvifvel från toltekerna. De rent aztekiske festerna firades alltid med
menniskooffer. Omkring 20,000 menniskor offrades årligen i Mexiko åt
afgudarne. Då Huitzilopotchlis tempel år 148(5 invigdes, offrades 70,000
fångar på den förskräcklige gudens altare, och Cortez1 följeslagare räk¬
nade i ett tempel 136,000 hufvudskallar efter offrade menniskor. Liken
förtärdes vid offermåltiderna, “ej för att stilla en glupsk hunger utan af
lydnad för religionens bud.“ Denna kannibalism, ehuru olik öfriga vilda
folkslags, utöfvade ett skadligt inflytande på hela folkets intellektuella
utveckling.
Litteratur. Aztekerna kände icke bokstafsskriften, men använde i
dess ställe ett slags bildskrift (hieroglyfer), som egde vissa enkla tecken
för att uttrycka begreppen af vatten, jord, luft, vind, dag, natt o. s. v.
Med dessa tecken förenades målningar, hvilka tjenade till förklaring af
tecknen. Lagar, historia, inythologi, skattelängder: allt skrefs eller rät¬
tare målades i hieroglyfskrift på beredda skin, på papper, tillverkadt af
aloens blad eller på en komposition af gummi och silke. Aztekerna egde
en rik litteratur, som i “kristendomens och civilisationens namn“ förstör¬
des af de bigotta spaniorerna. Den förste katholske erkebiskopen i
Mexiko, Don Juan Zumarraga, och hans värde embetsbroder erkebisko¬
pen Ximenes läto hopsamla och bränna “bergshöga“ massor af azteki-
ska manuskripter, innehållande Mexikos historia och resultaten af veten¬
skapliga forskningar under flera sekler. De ärevördige fädren trodde i
sin dårskap, att dessa manuskripter voro idel trolldomsböcker. “Aldrig
firade fanatismen en större triumf och vi kunna med skäl hysa någon
tvekan om, hvilken som har det största anspråket på att anses för civili¬
serad, segraren eller den besegrade“. — Några af aztekernas manuskrip¬
ter hafva dock blifvit räddade och förvaras nu i ett par eller tre af Euro¬
pas bibliothek. Man har lyckats öfversätta en del af dessa gamla hiero-
glyfmålningar. men den större delen kan i våra dagar icke tolkas, emedan
klaven till inåhiingarnes bilderspråk icke ännu påträffats.
Tideräkning. Det säges nästan samstämmigt af alla författare, som
skrifvit om Amerikas forntid, att aztekerna hemtade sin tideräkning från
toltekerna. Året delades i 18 månader, hvardera bestående af 20 dagar
eller 4 veckor. För att få antalet 365 fullt, lades 5 skottdagar till hvarje
år. Men, emedan det astronomiska året är 5 timmar, 48 minuter och 48
sekunder längre än det borgerliga, fick hvart 52 år hos aztekerna
skottdagar, eller med andra ord hvart 104:de år egde 25 skottdagar (utom
de 5 vanliga). Denna tideräkning, säger en berömd författare, “visar
ett noggrannare bestämmande af det borgerliga årets förhållande till sol¬
året än någon europeisk kalender kan förete, då mer än 5 århundraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
