Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På flyende fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
konungen själf öfverlämna en supplik. Denna är
ungefärligen af samma innebörd. Först erbjuder han sig att
blifva spion åt Gustaf Adolf i det förestående tyska
kriget, och slutligen lofvar han att »ur egen pung»
uppsätta ett kompani soldater åt denne — lättheten att föda
ett dylikt kompani hade han nog lärt sig begripa i
i Tyskland.
Egendomligt nog tyckes Salvius hafva intresserat
sig för den originelle supplikanter och det vittnar godt
om Gustaf Adolfs sinne för humor, att ej häller han tog
vid sig öfver äfventyraren oförsynthet, utan förklarade
sig ej hafva någon onåd till honom. Genom Per Banér
lät han gifva Adler Salvius befallning, att Wivallius skulle
inställa sig i kansliet, då man vidare kunde få tala om
saken.
Hade Wivallius genast lydt denna befallning, är det
åtminstone möjligt, att han kommit helskinnad undan
sitt äfventyr och måhända fått en anställning i den
svenska arméen, där en dylik sälle ju kunnat göra
en viss nytta. Men med sin smak för tvetydiga
bekantskaper sökte Wivallius samtidigt upp en mycket
misstänkt personlighet — den lifländske partigängaren
Wolmar von Farensbach, som för tillfället befann sig i
Stockholm. Denna hade först från kurländsk tjänst
öfvergått i svensk, men visat sig såsom förrädare och hyllat
Sigismund. Sedermera hade han ånyo sökt närma sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
