Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyndade han sig till Selina, som, efter
hvad Russel! sagt honom, var i lady Marias
kabinett, samma rum, deri han först yppat
sin kärlek för henne. Hopp och fruktan
yexlade hos honom ömsom; den senare blef
rådande i det ögonblick han såg Selina. lc~
ke som skulle hennes drag röjt något star~
kare missnöje, nej, de voro lugna och milda,
men likväl förändrade, och sjeifva hennes
blida uppsyn oroande. Då bon helsade honom
välkommen till sitt fädernesland och sina
vän-Ijer, samt uttryckte förhoppningar för hans
framtida välgång, öfvergaf honom allt hopp,
Och i af brutna meningar sökte han
framstamma något svar; derefter kastade han sig
i en stol och utropade: ”Jag ser att all
framtida sälihet är för mig förlorad, och jag
bar förtjent det!”
”Förebrå icke er sjelf,” sade Selina med
mild röst; men denna, ehuru mild, förekom
honom så förändrad, att den bragte honom
i förtviflan. ”Det är min önskan atl icke
tillskynda, utan bespara er ledsnad. Jag har
der före önskat se . er så snart sota möjligt,
på det ni ej må hysa en falsk väntan.”
MDå älskar ni mig icke längre, Selina! Nu,
efter allt hvad jag lidit, är ni grym nog att
Säga mig det? Och ni, som kunnat
omskapa mitt lynne till allt ädelt och godt, ni,
som ejisam kunnat återge mig åt uiig sjolf,
ni förskjuter mig likväl för alltid."
Vivian. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
