- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VII : Utvandrarnes egna uppgifter /
234

(1908) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss att arbeta, men ej ville gifva oss något för vårt arbete. Allt livad vi
önskade var att erhålla en lejd mans lön, men nej, det kunde ej gä för sig.
Iläraf uppkommo stridigheter, som till sist blefvo för mig odrägliga, så att
jag måste antingen emigrera eller taga arbete hemma i Sverige. Jag valde
det förra, emedan jag ej kunde något yrke, och att arbeta som dräng för
andra ansåg jag under min värdighet. Ställets storlek var 48 tunnland samt
födde 3 hästar och 11 ii 12 nötkreatur jämte får och svin. Enligt min
öfvertvgelse betalade sig gården bra, har sett min fader sälja potatis för
1,200 kr. på ett år. Min fader kunde mycket väl betalt oss en dränglön,
men hans utpräglade konservatism förbjöd honom detta. Hans öfvertygelse
var (och är väl fortfarande), att barnen genom arbete skulle betala tillbaka
livad deras uppfostran kostat.

Efter denna lilla afstickare vill jag vidare fortsätta med mina öden.

Emedan jag ej kunde få pengar af min fader, så försökte jag att
erhålla fribiljett från Amerika, hvilket till min stora glädje lyckades. Sålunda
lämnade jag fädernegården den 2.1 juni 1905 och har sedan ej återsett
fäderneslandet. Efter ankomsten till Amerika erhöll jag arbete genast. Endast
två dagar efter ankomsten. IMatsens namn var Sioiix City, Iowa. Mina
ar-betsgifvare voro svenskar ocli voro ägare af en snickerifabrik, som gaf arbete
till ungefär 25 man, alla skandinaver. Min betalning var 1 1 a doll. om
dagen, och mitt arbete bestod hufvudsakligen af sandpappering af lister och

■dylikt samt att göra andra förekommande arbeten. Jag var ju ej hemma
med verktygen, så att jag ju ej kunde vänta bättre. Mina arbetsgifvare voro
Äfven nöjda, emedan de ej kunna få andra än emigranter till att fortsätta
med det monotona arbetet med sandpapper. Dagarna voro förfärligt långa,
men jag var dock glad att hafva arbete. Mest glad var jag dock, när jag
erhöll min första veckas betalning, en check för 9 doll. Det var det mesta
pengar jag haft i mitt lif af mina egna. Det kändes litet konstigt, när jag
samma dag tillväxlade mig den första guldfemdollarn. Allting gick bra. Jag
hade arbete till nyåret och hade just betalt min biljett, när alla ogifta pä
fabriken blefvo aflagda på grund af brist på arbete. Jag gick utan arbete
två och en half månad. Arbete stod ej att finna, min skuld ökade sig. Till
sist erbjöd sig ett tillfälle; jag kunde få följa med som kreaturs vårdare på
en järnvägsvagn, som skulle gä till Canada. Jag erhöll ingen betalning under
resan men väl födan, samt var lofvad arbete efter framkomsten. Efter
framkomsten arbetade jag en månad för den som jag medföljde. Det var en rätt
hård tid. Kesan tog II dagar till 150 svenska mil, och det var 20 grader
under noll. Vi måste sofva i vagnen och togo pä oss alla kläder som vi
hade och voro ändock kalla. Efter den första månaden, för hvilken jag [-erhöll-] {+er-
höll+} 15 doll., tog jag plats hos en yankee, en tandläkare, som hade ett par

tusen acres land. Jag ackorderade med honom för 25 doll. i månaden. Mitt

arbete bestod i att pampa och åka vatten till en ångplog, hvilken plöjde 30
acres dagligen. Jag hade till att vara uppe kl. 4 pa morgonen, och arbetet
varade till 10 på kvällen. Jag blef snart trött på det, jag var ej van vid
sä lång dag. Efter 11> dagars arbete begärde jag förhöjning till 40 doll. i
månaden eller betalning genast för gjordt arbete. Jag erhöll min betalning.
Jag tyckte mycket bra annars om min plats. Allting gick så demokratiskt
tillväga. Doktorn och hans fru sutto vid ena bordsändan och alla hans
legodrängar rimdtomkring. Hvar finner man det i Sverige? En landtbrukare
med 2,000 tunnland intager sina måltider tillsammans med drängarna! Nu
var ej annat att göra än att söka ny *job». Jag hade försökt farmning och
tyckte ej om det. Det var rätt hårdt, ty jag kunde ännu ej tala engelska,
•ehuru jag förstod det rätt bra. Till sist erhöll jag dock arbete som sections-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutvandr/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free