Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 »6 EMIGRATIONSUTREDNtNGEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
sig själft. Bondens söner och döttrar stanna hemma hos föräldrarne och hjälpa
dem samt öfvertaga i sin tur hemmanet, när föräldrarne, blifva gamla eller
atlida. Arrendatorns barn ledsna ej sällan sa småningom på att kvarstanna
pa ett hemman, som ej äges af deras föräldrar, och hvilket de själfva aldrig
hafva utsikt att. någonsin komma i besittning af. Ilen åsikten är här allmän
hland bondeklassen, att förbudet för bolag att förvärfva hemnian borde
utsträckas till bela Gäfleborgs län samt Dalarne.
:;) Dåliga kommunikationer. Detta orsaksmoment star i nära samband
med det föregående. I’ä trakter med dåliga kommunikationer trifves ej
befolkningen. Den säljer sina hemman till bolagen, med hvilka andra i pris
ej kunna konkurrera, och flyttar till orter, bättre lottade i
kommunikations-hänseende, eller utvandrar till .Amerika. Goda landsvägar och ett. tillräckligt
antal sådana utgöra ett säkert medel att kvarhålla en landtbefolkning vid en
trakt. Att järnvägar i detta afseende spela en viktig roll. behöfver ej
påpekas.
4) I nàgon man torde en viss ängslan för den långa värnpliktstiden vara
orsaken till emigrationen.
Uergsjö den 18 december l’J07.
T. A. Tortell.
Undersikers distrikt. Jämtlands län.
Man får snart klart, att emigrationen härifrån har en belt annan karaktär
än från de egentliga emigrationshärdarna, t. ex. i Småland och Västergötland.
Och detta rinner sin enkla förklaring i de ytterst olika villkor, under hvilka
befolkningen lefver. Da i de nämnda trakterna fattigdom är regel, är här
den allmänna välmågan så stor, att fattigdom i sydsvensk bemärkelse är
okänd. Det är sålunda här sällan nöden eller den hårda kampen för tillvaron
som drifver till emigration. Men ekonomiska intressen är det i alla fall, som
utgöra den drifvande kraften. Det är jämtarnes särdeles utpräglade, man
kan gärna säga medfödda, affärsinstinktcr, som göra sig gällande. De
emigrerande utgöras till största delen af ynglingar omkring 20-års åldern, som
hoppas att det i Amerika skall gå lättare och fortare att förtjäna penningar.
För dem. som äro under värnpliktsåldern, spelar väl utsikten att gä fri
»exercisen» någon, men ej så stor roll, hv ilket visas af att de ej draga sig för att
efter några är återkomma och fullgöra värnplikten. Af de emigrerande är
det öfver hufvud en stor del, som inom ett. par tre år återvänder, visserligen
med gäckade förhoppningar hvad angår penningeförvärfvet, men titan att
hafva tagit någon skada af utflykten, dä de i regel vid behof kunnat erhålla
hjälp hemifrån.
Pä andra häll har jag haft tillfälle att iakttaga, huru de frän Amerika
återvändande till stor del utgöras af utarbetade, ofta neurasteniska eller
tuberkulösa individer. Här har jag knappast sett något enda sådant fall,
hvilket ju lätt förklaras af den ofvan påvisade olika karaktären af
emigrationen. De här återvändande unge männen ha i allmänhet ej tagit någon
fysisk skada, men vunnit i erfarenhet och arbetskraft.
Detta är enligt min uppfattning liufvudkaraktären af
emigrationsförhållandena i denna trakt.
Mörsil den 31 december 1907.
Ernst .1. Almqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
