Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRO VINSIAELÄK ARNE.
207
Vänersborgs distrikt. Älfsborgs län.
Hit återkomma från Amerika årligen många för att söka återvinna hälsan.
Samtliga som besökt mig hafva lidit af höggradig nervsvaghet (Neurastenia).
varit utmagrade och utslitna. Åtskilliga hafva under de senare åren återvändt
hem pä grund af lungsot, hvaraf flertalet ock gatt under.
Af de hemkomna neurasteniska kvarstanna en del och söka skaffa sig en
liten hemmanslott. En del återvända till Amerika, enär do ej trifvas med
»lugnet och säfligheten» samt »bristen på resurser här hemma.»
Alla uppgifva sig hafva i Amerika »ätit patentmediciner långa tider.»
För det fåtal, som jag haft tillfälle att som läkare följa, har det kriifts
8 - -12 månader à längre tid, innan de återvunnit sin hälsa ocb jämvikt.
Så vidt jag kunnat utröna, hafva en del af de till Amerika återvändande
rest tillbaka därför, att de i hemorten icke genast kunnat öfverkomma någon
för dem lämplig jordbrukslägenhet.
En del hafva uppgifvit, att de måste resa tillbaka till Amerika, enär de
här hemma för sin hälsas återvinnande förbrukat sina från Amerika medförda
besparingar.
De från Amerika nyligen hemkomna förefalla i allmänhet intelligenta
och vakna och finna förhållandena här hemma små och trånga och alltför
lugna. Den omständigheten att de i viss mån äro »främlingar» till en början
i sin hemort, torde ej oväsentligt bidraga därtill att en del ej trifves.
Skälen till utvandringen angifves ofta vara fruktan för den dyra och
tunga »beväringsexercisen». Det är dock svårt stt förstå denna fruktan, då
man samtidigt, och särskildt nu de senare ären. af dem som fullgjort sin
värnplikt hörer ganska enstämmigt (undertecknad minnes mig ej hafva
hört motsatsen i något enda fall!) att värnpliktsöfningarne icke voro svära,
tråkiga eller överansträngande. En bel del hafva ansett dem mycket
fördelaktiga. 1 flertalet fall finnes orsaken till utvandringen däruti, att i Amerika
varande nära anhöriga skrifva hem och tillråda ditresa, eventuellt sända
respengar eller biljetter.
En stor del (af dem jag åtsport) hafva uppgifvit sig ämna resa till
Amerika, för att där, på kortare tid än hvad i Sverige kan ske, förtjäna så mycket
att de kunna här hemma efter några år inköpa fädernegården eller något
annat litet hemman.
Befolkningens lefnadssätt och vanor, med i viss mån undernäring,
samboende i ett ständigt öfverfyldt och belamradt rum utan trefnad, alstrar
onekligen en tryckt stämning, med sänkt lifsmod och lifskraft och
företagsamhets-lusta att gripa sig kraftigt an med något företag här hemma.
Det förefaller sora om »den som ramlar i Sverige, har svårt att resa sig»
och återvinna eget och andras förtroende och tillförsikt.
»I Amerika där försöker man ett. Går det ej, så frestar man på ett
annat. I dag svält, i morgon på grön kvist. Det går ömsom, men ingen är
sämre för det.»
Yttrandet har jag af en svensk-amerikan, som jag noga känner.
Dc vuxna barnens ställning i hemmen å landsbygden drifver lätt barnen
ur hemmen. Intet eget krypin, där de äro sina egna; ingen egentligen
själfständig ställning; ingenting som de kunna kalla sitt eget, sin egen välfångna
lön. Fädernehemmets vidmakthållande, eventuellt förkofran, kan visserligen
utlofva vinst framdeles, men ger sällan något för tillfället. För att bli
själfständig måste sonen eller dottern bort. fabriker locka, städerna locka, o.
s. v. Jordbruket lockar föga ännu, icke därför att arbetet är motbjudande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
