Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
149
landen bortarrenderas gården pà några är för linsets gemensamma räkning,
och de äldre syskonen gifva sig ut för att förtjäna sitt uppehälle. Vanliga
tillflyktsorten blir då Amerika, Går det väl, sä kommer efter några år något
af syskonen hem med så stora besparingar, att det kan utlösa öfriga syskon
och behälla gården med dess hypotek och undantag, l ett blir icke lifvet,
ty kommunalutskylderna äro stora och synas alltjämt vara i tillväxt, men
med sparsamhet, och sä länge ägaren själf förmår utföra gärdens arbete, gar
det för sig, men en dräng, med de anspråk som tjänarne nu hafva, kan ett
sadant jordbruk knappast bära. Manga bönder finnas här som på detta sätt
i Amerika sammansparat dou grundplåt, som satt dem i stånd att behålla
fädernegården. Ännu talrikare äro dock de, som, sedan de vändt hemmet
ryggen, växa fast i den folkuppslukande västern och därifrån blifva sugrör,
som draga syskon och anhöriga dit ut. Oet. öfvervägande antalet af emigranter
härifrån hafva rest till Amerika på biljett, hemsänd af anförvanter, som där
förut sökt sin utkomst. Af yngre ogifta personer, som emigrerat, försvinner
efter ett eller annat är många utan att sedan låta höra af sig, men bland
personer som i hemmet lämnat familj är ett sadant förfarande lyckligt nog
mindre vanligt,
Skall den nu pågående egnahemsrörelsen blifva ett. verksamt medel till
emigrationens hämmande, sä måste vägarna till lans erhållande väsentligt
förenklas, och fråga är väl, om vära öländiugar. som segt vidhålla gamla
föråldrade brukningsmetoder, ännu äro mogna för sådana hem. Det har ofvan
visats, att en bonde med 1 i hemman har ytterst svårt att reda sig när han
icke är skuldfri; bur skall väl då en egnahemsman kunna reda sig pä 2 à 3 hektar
jord, da han väl i allmänhet tär skuldsätta sig för såväl jord och hus som
uppsättning, äfven om länet blir förmånligare än vanligt?
Vår orts ynglingar behöfva förberedande praktiska kurser i småbruk, om
do skola kunna göra sig till godo de fördelar, som egna hem afse att bereda.
Kanske vi få hoppas, att den nu under anläggning varande järnvägen skall
försätta vår orts förut isolerade befolkning i lättare kommunikationer med
andra orter och blifva en häfstang till jordbrukets höjande och andra
näringskällors uppkomst och därigenom gifva våra söner och döttrar anledning att
bygga och bo på hemmets torfva.
Gärdslösa den 2’J juli 1908.
K. M. I lof lund.
Kyrkoherde.
Långlöts pastorat. Kalmar län (Öland).
I cirkuläret säges: »En på utvandringen inverkande omständighet är
den upplösning i allmogens kärlek till jordbruket och hemorten, som är
framträdande i stora delar af riket.» Det är belt visst sant. Dock synes mig
här på Öland kärleken till hemorten vara ganska allmän, om det nu får
sägas vara med kärlekens band man här är fästad vid hemorten.
Det är egendomligt för ölänningen, att ban nästan fullständigt negligerar
Sveriges fastland. Det är som existerade knappast mera af fastlandet för honom
än hufvudstaden. Jo, i Kalmar har ban visserligen den förnämsta
afsättnings-orten för sina landtbruksprodukter. Men skall ban lämna Öland för att söka
arbete och finna utkomst annorstädes i fosterlandet, så styr han icke kosan
till länsstaden eller i allmänhet fastlandsdelen af länet. Nej, ban skall till
Stockholm, möjligen till Gottland, ehuru nog mera sällan. Öland. Stockholm
eller Amerika, något annat faller det i regel icke ölänningen in att tänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
