Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOLAXS.MANNKN.
99
att landtbrukaren måste försöka skaffa sig andra arbetskrafter och får vanligen
för sommarmånaderna betala nästan lika stor lön till den nya tjänaren, som
ban lofvat den afvikne för bela året. I)et oaktadt aktar sig husbonden i
allmänhet för att begära tjänstehjons inställande i tjänst, som dot olofligen
lämnat, enär ban dels riskerar, att tjänaren, som plägar månadsvis uttaga
sin lön, ånyo afviker ur tjänsten, hvadan sålunda hämtningarna bli husbonden
alltför kostbara, samt dels få sådant rykte 0111 sig bland tjänare, att dessa
icke vilja taga plats bos honom. Den rätt, som dou föråldrade legostadgan
lämnar husbonde, kan sålunda ej användas af landtbrukaren, som till följd
af storleken af den jord, han brukar, är allt för mycket beroende af
tjänarne.
Förhållandet mellan husbönder och tjänstehjon är i öfrigt någorlunda
godt. Dock höres ofta klagomål frän båda hållen. Ej sällan fordrar
husbonden mer än skäligt af sina tjänare. An klagar husbonden öfver tjänares
tygellösa och osedliga lefverne. Oftast utgöra dock löneförhållandena
anledning till missnöjet.
Under årens lopp hafva torpen mer och mer försvunnit.
Torparesystemet var förr till stor fördel för landtbrukaren, som då alltid hade viss
arbetskraft att påräkna. I allmänhet önska nog landtbrukare torparne
tillbaka. mon de synas icke göra något för ernåendet af detta önskemål.
Arrende-afgifterna för torpen hafva satts för högt. Så t. ex. utgör arrendet för torp
under en större egendom här i trakten tre mansdags verken i veckan. Dä
ett mansdagsverko värderas till 2 kronor 50 öre, synes att arrendeafgiften
för torpet, å hvilket kan födas tre kor i medeltal, uppgår till nära 400
kronor per år. Därest torparen vill erhålla dragare från hufvudgården till
torpets brukning, har han att för hvarje dragare por dag fullgöra tvä extra
mansdagsverken. Vid alla dagsverken har dagsverkaren att själf hålla sig
med maten. Till jämförelse meddelas, att för ett hemman, hvarå födas 10 å
12 kor, erlägges i medeltal ett, årligt arrende af 800 kronor.
De flesta torpar- och backstugor här i trakten stå obebodda. Endast de,
sotn ligga i närheten af samhällena, kunna uthyras. Däremot har det visat
sig vara mycket lätt att försälja f. d. soldattorp. Dessa betalas i allmänhet
ganska högt. Oftast är det f. d. soldator eller torpare, som tillhandla sig
dessa torp och därigenom skaffa sig en så stor bit jord, som de själfva kunna
utan tjänare bruka.
För några är sedan, då lönerna till landtarbetarne stego i oroväckando
nnul. funno flera landtbrukare för godt att höja arrendena för sina torp.
Mången torpare, som i åratal brukat och förbättrat sitt torp och dä blifvit
gammal och utarbetad, kunde icke hafva torpet kvar. Familjen skingrades;
sonen, som hjälpt fadern och hoppats fä öfvertaga torpet, flyttade till något
fabrikssamhälle eller emigrerade, föräldrarna drogo <ig knapphändigt fram
genom tillfälligt arbete eller på en sparad penning, men mänga kommo
kommunen till last. som fattighjon. Detta anföres såsom exempel på
landt-brukarnes oförmåga att fatta och förstå de sociala förhållandena och deras
till halsstarighet nående konservatism, som länge kommer att förhindra
landt-arbetarfrägans lösning.
I stället för torpare anställdes statare. Från nämnda tid börjar
ståtar-systemets blomstring, ott system som jämte landtkommunernas fattigvård
utgör den mörkaste fläcken ä den svenska landsbygden. Trots de dåliga,
ofta usla förhållanden, hvari statarfam Hjerna lefva sitt lif. synes det som om
de stora jordägarne icke skulle hafva sä svårt att fä statare som tjänstehjon.
Orsaken därtill torde väl hufvudsakligen vara att söka däruti, att när en
iamilj räkpas bland statarne på en gärd, den bar allt för svårt att arbeta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
