Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSSTATEN’.
91
timmerhuggning, torde ock vara mindre än förr. Däremot stå, nästan alla
skogseffekter i ett ofantligt mycket högre pris än för 20 eller 30 är tillbaka.
De hemmansägare, som ännu själfva äga sina skogar, äro på gnind af
alla nu nämnda förhållanden synnerligen lyckligt lottade i jämförelse med
dem, som afhändt sig afverkningsrätten till skogen. Dessa senare äro ofta
fiiga eller alls icke bättre lottade än torpare och backstngnsittare. Sistnämnda
grupper af befolkningen äga dock i allmänhet framför do lösa arbetarna de
jämförelsevis stora fördelar, som följa med en egen torfva, såsom jord till
lifnäring, om icke direkt för dem själfva, så åtminstone tillräcklig att föda
någon mjölkko och några sraåkreatur, hyresfrihet och husbehofsvirke m. m.
Dels till följd af en urgammal sed bland hemmansägare i dessa bygder,
att hemmanen i regel gått frän fadern till något af de äldsta barnen, under
det att de yngre, ined eller utan någott ringa utlösen, fått söka sin lycka på
annat häll, dels till följd af de kända förhållanden, som orsakats af
sågverksbolagens jordförvärf, bar emellertid de lösa arbetarnes klass på senare tider
allt mera ökats. Då, såsom jag ofvan antydt, dessa sakna det oberoende och
många af de fördelar, som åtfölja besittandet af egen jord, och då tillfälle
till regelbunden arbetsförtjänst ofta saknats, ser jag i dessa förhållande de
förnämsta orsakerna till att många friska krafter sökt sin lycka på andra
håll och främst då i det fjärran landet i väster. Dit hafva do bortfarnes
ofta nog tämligen uppförgyllda skildringar i bref till kvarvarande anförvanter
sedermera lockat än flera, som hoppats att i det för sin obundna frihet
utropade nya landet finna den lycka och det guld, som de i hemlandet haft
sa svårt att vinna. Såvidt jag kunnat utröna, torde dock utvandringen från
orten få anses afstannad. Men jag vill betona, att detta stillestånd i
emigrationen icke får anses vara annat än tillfälligt, och att med all sannolikhet
utvandringen kommer att taga ny fart, sä snart bättre tider inträda i andra
länder, såvida icke dessförinnan åtgärder vidtagits för att bereda
skogsbygdernas befolkning lättare utkomst i fäderneslandet.
Främst af allt bör därför till motverkande af emigrationen: l:o den lösa
befolkningen bindas vid jorden genom beredande af tillfällen för alla, som
det önska, att komma i besittning af lifnäringsjord; 2:o tillfällen till
stadigvarande arbetsförtjänst året rundt, sä vidt möjligt, öfver allt i bygderna
beredas; och 3:o lindring i skatter och besvär åstadkommas.
Ett viktigt steg i nu angifvet syfte har tagits i och med
skogstorpsin-stitutionens inrättande, och den ifver, med hvilken allmänheten begagnat sig
af denna utväg att komma i besittning af egna, smärre, tills vidare skattefria
jordbruk, vittnar om att det. gått i rätt riktning. Ett fel med
skogstorpsupplåtelserna är emellertid, att don s. k. byggnadshjälpen dels iir något för
liten, dels icke kan utbekommas förr än byggnaderna äro fullbordade.
Därjämte lägga enskildas på kronoparkerna belägna ströängar i en stor mängd
fall hinder i vägen för anläggning af skogstorp.
Emellertid äro de bästa odlingslägenheterna i allmänhet belägna pä mark,
som är under enskildes disposition, och dä såväl bolag som enskilde
hemmansägare oftast, äro obenägna att upplåta mark för odling, måste därför dessa
lägenheter anses därifrån till stor del undandragna.
Enskildes på kronans mark belägna ströängar hindra ock utförandet af
en mängd afdikningsförotag med syfte att torrlägga angränsande försumpad
och för skogsbörd lämplig mark. Iläri ligger ett afsevärdt hinder för
utförande af dylika arbeten. Annars skulle rikliga arbetstillfällen genom dylika
företag kunna beredas ortsbefolkningen.
Dä värdet å skogseffekter nu stigit i sådan grad, att en mera intensiv
skogsskötsel kan börja införas pä de flesta skogar, där detta förut icke kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
