Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’8 EMIGKATIONSCTItEDNINGEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
Älfsborgs läns Södra Hushållningssällskap.
Emigrationen, som från sällskapets område aldrig tagit, den stora
omfattning, som den gjort t. ex. ifrån norra delen af detta län eller vissa andra
delar af landet, började på 1850-talet och nådde sin högsta frekvens under
femårsperioden 1886—1890, under hvilken 31,915 personer emigrerade från
bela länet (enligt Konungens Befallningshafvande^ femårsberättclse). Men
jämsides med emigrationen och till sina orsaker och verkningar lika med
denna har allt sedan 1880-talet pågått i denna, hufvudsakligast
industriidkande ort en inflyttning till städer och industricentra, som haft och har
på jordbruket ett lika ödesdigert inflytande som emigrationen.
Innan Hushållningssällskapet söker besvara de i Utredningens P. M.
punktvis framställda spörsmålen, må uttalas några allmänna synpunkter öfver
orsakerna till emigrationen och flyttningen. Och härvid synes det nödvändigt
att icke förbise, att i sydvästgötens lynne finnes en vaud raredrift, som
sedan äldsta kända tider tagit sig form uti att resa land och rike omkring
med handel. Då vidare utHyttningarne gifvet stått i samband med »dåliga
tider», så synes det sannolikt, att hufvudmotivet till desamma varit att söka
uppnå en bättre ekonomisk ställning.
Det som äfven bidragit till att emigrationen fått den omfattning den
gjort, är att det bedrifvits en synnerligen energisk emigrationsagentur samt
inflytandet af redan förut utvandrade personers bearbetande på hemmavarande
släktingar och bekanta att flytta ut till dem. Ett förhållande som ock haft
stort inflytande, i synnerhet på flyttningen till städerna, är kvinnans allt mer
och mer tilltagande obenägenhet (oförmåga?) att deltaga i de yttre och inre
landtmannasysslorna. Ett lysande undantag från denna allmänna iakttagelse
i denna ort göra dock kvinnorna i stora delar af Bredareds och Sandhults
församlingar, där de tvärtom tagit om hand snart, sagdt hela jordbruket,
under det att den manliga befolkningen härstädes under största delen af året
är borta på byggnadsarbeten. livad orsaken kan vara till denna kvinnans
allmänna obenägenhet för landtmannaarbete, är ej godt. att säga. Att det är
ansträngande och mödosamt är visserligen sant, men så är det dock i
gengäld hälsobringande, åtminstone mot att dag ut och dag in sitta i en väfstol
eller vid stickmaskin, för att icke tala om arbetet i fabrikerna. Men då
kvinnorna göra sitt val af arbete, så välja de trots allt detta i första hand
fabriken, i andra hemslöjden och sist af allt landtbruket.
Ett visst inflytande på deras val ha dock utan tvifvel de höga
arbetsförtjänsterna, som kunna uppnås genom fabriksarbetet, här kanske större än
på något annat ställe i landet.
En sak som ej heller bör lämnas obeaktad är, att emigrationen varit
större i de orter som saknat goda kommunikationer, än i dem där
förbindelserna varit bättre. Så har t. ex. gifvet emigrationen frän sällskapets område
varit störst från Torestorps och Kalfs pastorat, som båda saknat alla
järnvägar ända till de senare ären.
Dä man med rätta beklagar, att en så stor del af landets kraftigaste
befolkning emigrerat, bör man dock ej heller slutligen förbise, att genom
densamma, i synnerhet under dess förra skeden, en iniingd sämre element
bortskaffades ur landet. Tv det var då, såsom allt fortfarande, icke blott de som
gjort sig hemfallna under strafflagens tuktande hand som skyndsamt sökte
lämna landet, utan äfven sädana som till följd af vildt och oroligt lynne eller
bristande arbetslust ej ville anpassa sig till ordning och arbete i hemorten,
som i stor mängd emigrerade, hvilket naturligtvis mycket bidragit till den
hittills rådande arbetsfriden pä landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
