Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 EMIGRATIONSCTR. BIL. XI. TORPARK-, BAOKSTüGU- OCH INIIYSESKLASSERNA.
århundradet.; för k. bfhdes i Östergötlands län uttalande år 1857’)
äfvensom för en allmän diskussion på samma tid i pressen och
annorstädes. Det af statistiken ådagalagda förhållandet3), att jordtorpens
indragning redan före I860 hade begynt i vissa af rikets
storbruksbygder. bekräftas sålunda på annat sätt.
Statarcsystemet utvecklade sig alltså redan under förra hälften
af 1800-talet till ett arbetssystem af betydelse för det större
jordbruket, vid sidan af systemet med tjänstehjon i kosten samt
jordtorp-systemet. Dels skedde, såsom påpekats, denna statareklassens
rekrytering ur dräng- oeh pigklassen, dels skedde den ur
jordtorpareklas-sen till följd af jordtorpens indragning. Det förra är ett
förhållande, hvilket föga kan uppfordra till statsmakternas eftertanke,
eftersom drängars och pigors öfvergång till statfolk icke innebär
bildandet af en ny arbetsklass utan endast en ny, af deras giftermål
betingad aflöningsform. I föreliggande sammanhang kommer den
frågan för öfrigt icke i betraktande. Jordtorpareklassens uudergräfvande
äter genom jordtorparnes frivilliga eller tvungna öfvergång till
statfolk eller lösa arbetare var en företeelse, hvilken redan vid dess
första framträdande var föremal för allmän uppmärksamhet. Då
denna företeelse töre år 1860 var hufvudanledningen till jordtorpens
förminskande, och den äfven efter år 1860 varit en af anledningarna
därtill, bör den icke i detta sammanhang förbigås.
Jordtorpsystemets ersättning med stataresvstemet måste bedömas
ur två synpunkter, den ekonomiska och den sociala. Orsakerna till
öfvergången hafva varit rent ekonomiska. 1 någon mån voro de
redan under förra hälften af århundradet att söka i torparnas
frivilliga lämnande af torpen, på grund af obenägenhet att bruka andras
jord3) under ofta för hårda villkor4), i förening ined lockelserna af
högre löner såsom statare eller lösa arbetare8), icke sällan måste
torparna vräkas af jordägarna pä grund af oförvållad eller förvållad
oförmåga att fullgöra sina prestationer"). Det vanligaste
förhållandet var dock på ifrågavarande tid, att torparen emot egen åstundan
uppsades samt torpet afhystes och indrogs under hufvudgärden.
Skälen för jordägarna till sistnämnda åtgärd voro i hufvudsak
följande7). Perioden 181" 1860 sammanföll med en teknisk
omdaningstid i jordbruket, samrnanhägande med skiftes verkets starka
fortskridande samt det extensiva sädesbrukets uppsving. Den naturliga
ängen fick i stor utsträckning vika för åker med insådda vallar, och
1 Yttrande don 5 dec, 18IY7 i och för kungl förordningen den l"<ä november 1858.
Kap. II sid. 56.
3) K. bfhde i Örebro liin den 10 okt. 182S
’) Dito i Östergötlands län den 1 sept 1849.
5) Dito i Örebro län 1. c.
«) Dito i Hallands län den 16 sept. 18JÄ
:) Det här nedan följande utgör en sammanfattning af de i ofvan citerade källor
innehållna uttalanden och upplysningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
