Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 EMIGRATIONStlTR. BIL. XI. TORPARB-, BACKSTUGU- OCH INHYSESKLASSERNA.
och ekonomiska ställning. Sålunda har enligt de til]
Emigrationsutredningen från kommunalnämndaordförandena inkomna
upplysningarna framgått, att å många orter inom Skåne, Blekinge, Kalmar län,
Göteborgs oeh Bohus län, Mftlareprovinserna och Värmland torpen
äro »köpta ■ eller förpantade pä 49 eller 50 år eller på lifstid, med
dagsverken eller penningeafgälder som i de flesta fall icke torde
vara enligt afsöndringsförfattningarna fastställda. En mycket stor
del af de värmländska torparne hafva sa beskaffade
besittningsvillkor. Detsamma är fallet i bela Norrland, hvars icke själfägande
torpare i regel hafva sina torp upplåtna på viss längre tid eller
på lifstid. Från Skaraborgs, Örebro och Västmanlands län
omnämnas likaledes »backstugusittarne» hafva sina tomter på samma
sätt upplåtna. I alla dessa fall är det fråga om
bcsittningsinne-hafvare tillhörande do egentliga torpare- och
backstugusittare-klasserna.
Det bör sålunda framhållas, att uttrycken torp och backstugor
äro oberoende af nyttjanderättsaftalets karaktär. Dessa benämningar
hafva under tidernas lopp fästats vid upplåtelser såväl på obestämd
tid som pä vissa år och på lifstid, vare sig fastställelse enligt
afsöndringsförfattningarna skett eller icke; upplåtelserna hafva kallats
torp och backstugor äfven om de uppstått genom s. k. köp eller
genom förpantningar med en mycket ringa årlig afgäld, allenast de
eljest haft de för torp och backstugor erforderliga kännemärkena.1)
Benämningarna hafva likaledes varit oberoende däraf, om afgälden
utgått i dagsverken och tjänstbarheter eller i penningar eller i
bådadera. Ket är icke lämpligt att inskränka torpbenämningen blott till
sådana upplåtelser, där dagsverken ingått i afgälden, så mycket mer
som i senare tid dagsverksskyldigheten i de gamla torpkontrakten i
stor utsträckning ersatts med penningearrenden, utan att torparne
fördenskull förlorat sin förutvarande sociala karaktär.
Vid benämningen torp bör dock i främsta rummet fästas
betydelsen al’ dagsverkstorp. (Jenom att dagsverken ingår i afgälden,
får upplåtelsen sin särskilda karaktär ur synpunkten af
arbetssystem för jordbruket. Äfven medverkar detta förhållande till att
gifva torparen en viss underordnad social ställning. Pä detta har
emellertid äfven besittningstiden utöfvat inflytande. Ur den
sistnämnda synpunkten har vid torp i främsta rummet fästats
betydelsen af upplåtelse pà obestämd tid, med uppsägning och fardag
i enlighet med de vid hvarje tid gällande stadganden om
jord-brukslcga. Då upplåtelsen skett på längre tid, har innehafvaren
stått något aflägsnare frän torparklassen i egentlig mening; det-
’} Uttrycket >förpantningstorpare> liar i>& flere orter, särskildt i Östergötland,
varit brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
