Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.
Öfversikt af dou äldre torplagstiftningen samt af de för torp
och baekstugor brukliga former af nyttjandcriittsupplåtelser.
Ännu i det l(>:de århundradet voro torp ocli backstugor i senare
tiders betydelse af adpertinenser till hemman, inbegripna under
dessas skattetal, i det bela okända i Sverige. Uttrycket torp hade
på denna tid växlande betydelser’). Därmed menades sådana i
allmänhet med särskilda brukare försedda inlagor, antingen på
hemmanens utmärker eller på allmänningarna, hvilka sedan de nått en viss
vidd och goilbet skulle efter då gällande lagstiftning, där de ej
allenast föranledde en förhöjd ränta för det hemman, på hvilket de
voro belägna, skattlägga» till själfständiga possessioner. *) Så länge
dessa intagor ännu voro oskattlagda, användes för dem ofta
omväxlande med torp benämningen nybyggen; äfven efter skattläggningen
till själfständiga possessioner bibehöllo dc vanligen den förra
benämningen för det fall, att de ieke ansågos kunna sättas i mantal utan
lingo sig andra grunder bestämda för skattens utgörande.3)
Dessutom har torpbenämningen uppstått och bibehållit sig för sådana i
vissa delar af Norrland till evärdelig ägo afsöndrade lägenheter,
hvilka genom kungl, förordningen (len 18 februari 17(57 först
erkändes såsom lagliga.1)
1 dessa bemärkelser voro torparne en samhällsklass af olika
karaktär mot den nutida egentliga torparklassen.5) Torpen voro ej
adpertinenser till vissa hemman, utan för sig bestående lägenheter.
Da torparna sutto på lands- och häradsallmänningarna, voro de icke
nyttjanderättsinnehafvare af enskildes jord, utan nybyggare, hvilka,
allteftersom deras uppodlingar skaltlades, ryckte upp i
heinmansinne-hafvarnes eller åtminstone i de själfständiga lägenhetsinnehafvarnes
klass. Då de åter sutto på de enskilda hemmanens och byarnas
utmärker, är det väl svårare att känna arten af det mellan hemmaus-
’) Jfr Thulin, Om mantalet. Sthlm 1890, sid.9—11 Linde, Sveriges ekonomirätt.
Sthlm 1K88, sid. 1-11. Bcuuchet, Ilistoirc dc la propriété loncicrc en Suédc. Paris
1904, sid. 226—330.
!) So nedan sid. 11.
Jfr bergstorpen 1 Värmlands. Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län.
’) Jfr àkaltetorpen eller odahtorpen i Västernorrlands oeh Jämtlands liin.
Till denna böra nämligen dc i noterna ’) och 4) omnämnda själfiigaudo torpen
ieke räknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
