Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - II. Nöd, brott och sjukdom m. m. bland svenskarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 46 EMIOllATIOXSUTREDNtXaEN. BIL. XX. SVEKSKA UNA I UTLANDET.
sig å landsbygden. 1 det bela äro de ett nyktert folk. De föda upp stora
familjer, lefva i smil utrymmen, äta dåligt tillagad mat ocb endast föga kött.
De förakta frisk luft i sina bem ocb ha dörrar och fönster stängda. Häruti
äro de dock ej större förbrytare iin de flesta andra europeiska nationer. Att
de icke äro en ras af svag utan tvärtom stark typ framgår af den laga
dödligheten i Sverige och Norge. När vi emellertid undersöka dödligheten af
tuberkulos i dessa länder, finna vi en hög sådan. Emigrationen synes ej öka
deras mottaglighet för lungtuberkulos, ty icke vid något tillfälle liar
dödligbeten af denna sjukdom bland skandinaverna i Förenta Staterna nått i
jäm-brcdd med den nuvarande dödligheten i Norge.
Ett studium af dödligheten af lungtuberkulosen bland skandinaverna i
Minnesota och dess största stad samt en jämförelse med Förenta Staterna i sin
helhet ge vid handen:
1) att dödligheten af lungtuberkulos bland skandinaverna år större än
bland någon annan utländsk nationalitet med undantag af irländarne,
2) att denna dödlighet är relativt lägre i Minnesota än i Förenta Staternas
samtliga registreringsområden,
3) att dödlighetssiffran bland i utlandet födda skandinaver är högre än
bland i Förenta Staterna födda skandinaver,
4) att dödligheten bland de infödda skandinaverna af utländska
föräldrar är omkring dubbelt så stor som bland do infödda, hvilka haft infödda
mödrar,
5) att orsaken hvarför Minnesota och dess förnämsta stad med en
betydande skandinavisk befolkning har en sådan låg dödlighet af lungtuberkulos,
är åtminstone delvis att. söka i den låga dödligheten bland infödda, som haft
infödda föräldrar.»
7) Sinnessjukdom. Antalet sinnessjuka, vårdade å hospital i Förenta
Staterna, uppgick den 31 december 1903 till lf.0,151 eller 186’2 pr 100,000
innevånare. De olika staterna uppvisa ett varierande antal, högst 472"4,
lägst 48’4 pr 100,000 innevånare. Minnesota och Illinois hade ett antal af
resp. 213"i och 185 6.
I hvad utsträckning sinnessjukdom förekommer utanför hospital, har ej
utrönts. Vid 1890 års folkräkning uppskattades fallen till 32,457. Ehuru
sålunda säkra sifferuppgifter saknas, är det dock intet tvifvel underkastadt,
att antalet sinnessjuka är i stigande i Förenta Staterna.
Den 31 december 1903 funnos 5,409 skandiuavcr intagna å hospital för
sinnessjukdom. Ej mindre än 3,891 af dessa föllo på de nordcentrala staterna,
och af dessa hade vidare .Minnesota det största antalet, eller 1,273, medan
Illinois och Wisconsin kommo därnäst med resp. 718 och fill patienter.
I förhållande till öfriga utländska nationaliteter i Förenta Staterna utvisa
skandinaverna ett stort antal sinnessjuka. Dc komma som n:o 2 af 10
nationer och öfverträffas endast af Irland. Enligt 1900 års folkräkning utgjorde
skandinaverna 10’s af den i utlandet födda befolkningen, men de
representerade 11 ’5 % af do i utlandet födda, som voro intagna à hospital.
Motsvarande siffror äro för Irland 1 5■ 6 och 29, för Tyskland 25"8 och 2fi <), för
Italien 4"7 och 2’3 och för Canada, som är fördelaktigast ställdt af alla land,
11-4 och G"s.
Det relativt stora antalet sinnessjuka af skandinavisk börd framträder
äfven, när man undersöker hvarje stat för sig. Siffrorna äro exempelvis för
Minnesota 4fi’8 % af befolkningen och 50 af de hospital vårdade
sinnessjuka, Nord Dakota 37 g och 53’4, Illinois lo och 19"6, Wisconsin 20’i
och 24*3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
