- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XX : Svenskarna i utlandet /
12

(1911) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. UNDERLÄTTANDET AF ÅTERINVANDRINGEN TILL SVERIGE - Uttalande angående en föreslagen arbetsförmedlingsanstalt för svenskarna i utlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 EJIIGKATIOXSUTREDNINGEN.

BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.

För Sverige skulle det således vara ett viktigt intresse att återvinna sä
många som möjligt af sina landsflyktiga söner och inom våra gränser taga
deras krafter i anspråk till landets gagn.

En sådan önskan skulle helt visst också mötas med stora sympatier frän
utomlandssvcnskarnas sida. Man finge ofta höra utrikes hoende landsmän
uttala en önskan att få återvända Item, men svårigheterna synas dem
oöfver-vinneliga. De känna ej tillfällena att fä arbete i sina respektive yrken, och
själfva äro de okända. Mången har bildat familj och kan af hänsyn därtill
icko återvända utan att på förhand vara tillförsäkrad sådana ekonomiska
villkor, att familjens uppehälle betryggas.

Å andra sidau vore obestridligt att vi ofta ha alldeles direkt
användning för i utländska arbetsförhållanden kunnigt folk. Ofta införskrifvas,
särskildt vid startandet af nya företag, utländingar, och deras kunskap och erfarenhet
måste mången gang betalas till öfverpris. Många gånger skulle belt säkert
utomlands anställda svenskar kunna erhållas med fullt samma kompetens och
utan större anspråk.

Af den stora kategori utvandrare, som härstamma från den jordbrnkande
befolkningen och som emigrerat i afsikt att skaffa sig egen jord. skulle belt
visst mången begagna sig af möjligheten att fa ett eget hemman i
fäderneslandet med det kapital, som han genom sitt eget arbete kunnat hopspara som
grundplåt. Men de ega inga förbindelser hemma, hvarigenom de kunde
förhjälpas därtill, och de känna icke de möjligheter, som på sista tiden
uppstått där.

Af allt detta framgingo, att något måste göras från svenskt håll för att.
återvinna ntomlandssveuskarna ät Sverige.

Framför allt borde naturligtvis hufvudsträfvandet gä ut pä att genom etl
rikare ekonomiskt lif bereda fä goda förvärfskällor, att förhållandena kunde
gifva möjlighet för dugande kraft att slå sig fram.

Men redan nil skulle säkerligen en icke obetydlig mängd lefvande kraft
af svenskt ursprung kunna tillföras landet, genom en statens
arbrtsförmed-Kngxanxtah, som fyllde samma uppgift gentemot i utlandet anställda svenskar,
som de nu af staten understödda kommunala arbctsförmedlingsanstalterna
göra inom landet. Denna anstalt borde lämpligast ställas under
utrikesdepartementets handelsafdelning. L>c svenska konsulerna utomlands voro
lämpliga organ för en sådan verksamhet, liksom de svenska handelskamrarna,
där sådana finnas utomlands, kunde lämna sitt bidrag till uppgiftens lösning,
i konsulernas instruktion borde då ingå, att de skulle ha till uppgift att
arbeta för att samhörighetskänslan med fäderneslandet icke förlorades utan
stärktes och att svenskheten hölles uppe. bland där bosatta svenskar. De
skulle ock söka få kännedom om de svenskar, som där hade anställning, om
deras förstudior, arbetsduglighet och kunskaper samt deras villighet att
mottaga anställning i hemlandet..

Konsulerna skulle meddela uppgifter i denna sak till anstalten, som ä
sin sida skulle pä lämpligt sätt ställa sig i förbindelse med olika svenska
organisationer, såsom de kommunala arbetsförmedlingsanstalterna,
exportföreningen, arbetsgivareföreningar, egnahemsföreningar, hushållningssällskapens
utskott för egna hem o. s. v.

I’’ör Amerika, där ju det öfvervägande antalet utvandrade svenskar bor,
och måhända äfven på större orter i Furopa, borde verksamheten sträckas
vidaro genom upprättande af kontor och filialer t. ex. i New York och Chicago;
dessa kontor skulle tjänstgöra som upplysningsbyråer och drifva ett. intensift
upplysningsarbete bland de svenska emigranterna rörande hemlandets
förhållanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusviutl/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free