Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betrakta vi först hufvudpersonerna af bacistugu- och
inhyses-Masserna. Under hundraårsperioden före 1860-talet uppgick dessas
tillväxt inorn riket i genomsnitt till en fyra- å femdubbling.1) Inom
dc tre länen närmast lmfvndstaden samt Östergötland uppgick den
emellertid blott till en två- ä tredubbling5), inom Västmanlands län
samt de tre sydsvenska provinserna till en tredubbling3) och inom
Göteborgs- och Bohus län till en tre- ä fyradubbling.1) Inom Småland
åter försiggick en sjudubbling,8) inom Västgötalänen och Värmland
mera äit en sexdubbling;6) inom Örebro län närmare en sexdubbling,7)
inom Kopparbergs län en niodubbling,8) inom Gäfleborgs län närmare
en sjudubbling9) och inom det öfriga Norrland en åtta- ä tiodubbling.10)
Man kan alltså på denna punkt i viss grad spåra de tre
demografiska hufvudområdenas egendomligheter. Tillväxten inom
Mälare-länen och Östergötland var påfallande svagare än den inom västra
och norra Sverige; i dessa senare trakter ökades ju kategorierna
ifråga tre k fem gånger så häftigt som i de förra. Dock bestodo dc
afvikelser, att tillväxten inom de sydsvenska provinserna (egentligen
Skåne11)) ickc var så häftig som hade knnnat förmodas på grund af
den allmänna tillväxten af jordbruksbefolkningen i denna del al’ riket;
på Gottlaud var tillväxten därjämte anmärkningsvärdt häftig.12) Den
förra afvikelsen sammanhänger därmed, att backstuguh jonen i Skåne
varit af en särskild karaktär (s. k. gatnhusmän), och redan vid
midten af 1700-talet voro jämförelsevis talrika i denna provins.
Beträffande Gottland kan sägas, att kategorierna ifråga nästan
saknades vid midten af 1700-talet; deras uppkomst föll således nästan
helt och hållet inom den nu betraktade hundraårsperioden. Det skall
nedan påpekas, huru denna anmärkning, om man går något längre
tillbaka i tiden än 1750-talet,18) kan utsträckas till att gälla för hela
Sverige.
Under tiden efter 1860-talet intill sekelskiftet minskades
back-stugu- och inhyseshjonen inom riket i genomsnitt med närmare
hälften.14) I afseende å denna utveckling hafva de tre demografiska
hufvudområdenas egendomligheter varit utan anmärkningsvärdt
inflytande. Minskningen var minst inom Göteborgs- och Bohus län,
där den uppgick till en femtedel;15) därnäst inom Västgötalänen,
Örebro län, Dalarne och de fyra nordligaste norrländska länen, där
den uppgick till en tredjedel;16) därefter kommo Mälarelänen och de
sydsvenska provinserna med två femtedelar,17) Småland med hälften18)
och Östergötland med två tredjedelar;19) inom Gäfleborgs län åter
hade kategorierna år 1900 redueerats med sex sjundedelar20) och på
Gottland hade de nästan försvunnit.81)
n Std. 2». — S) sid. C0. 74. — »> Sid. 07. 98. — 1) SM. 104. — 5) Sid. 80. — 8) Sid. 110. 119. —
7) Sid. 1!». — «) Sid. 126. — »l Sid. 132. — ■») Sid. 188. — *■> Jfr ald. 98. ■!) Sid. 81. - >»> Jfr ne-
dan Bill. 101!. — U) Sid. 40. — 1») Sid. 105. — 1«) Sid. 112, 121. 129, 140. — ‘7) Sid. 60, 99. — 18) Sid.
90. — 1") Sid. 75. — 20) sid. 134. — *1) Sid. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
