- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
78

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då med hufvudpersonerna hopräknas motsvarande familjemedlemmar. Under
perioden 1795—1800 öfverensstämde nämligen procentsiffran här ofvan för
Östergötland (1 ()•:) %) med motsvarande riksprocentsiffra, och medan
riks-medelprocenten för perioden 1870—1000 var 14 a %, var motsvarande
me-delprocent för Östergötland 13" %. Den nämnda skiljaktigheten mellan
mälarelänen och Östergötland visar sig sålunda icke hafva bestått, da
backstugu-och inhvsesklasserna betraktas i deras helhet.

Beträffande slutligen den kategori af den i jordbruket sysselsatta
folkmängden, som ofvan har förts under gruppen »tjänsteklassen», så framträda inom
Östergötland liknande egendomligheter som inom mälarelänen.1) Visserligen
var den relativa öfvertaligheten af denna grupp icke i äldre tid lika stor
som inom mälarelänen, ty procentsiffran 1795—1800 för Östergötland var
17-9 % (men i mälarelänen 21-6), under det att procentsiffran för hela riket
var 15*5 v Den utomordentliga procentiska tillväxt under 1800-talet af
tjänsteklassen. som konstaterades inom mälarelänen, har emellertid i lika hög
grad förefunnits inom Östergötland. Under perioden 1870—1900 var
nämligen medelprocenten för detta län 30-o •i, (i mälarelänen 33-o %), under det
att riksmedelprocenten var 15’8 "i. I afseende i öfrigt å denna tillväxt samt
tjänsteklassens procentiska talrikhet för närvarande inom Östergötland
hänvisas till kap. III.

Gottlands län.

Länets hela folkmängd fördelade sig procentiskt på de fyra
hufvud-kategorierna af yrken på efterföljande sätt:

Tali. a4 Hela folkmängdens fördelning på de fyra hnfi tidgrupperna af yrken.

År. ■ Jordbruk ni. binäringar. Industri och bergsbruk llandcl och samfärdsel. Allman tjänst in. m.
1751 . . 75 7 7-4 3-4 I3T>
1800 . . 78 r, 9» 8-S 8-8
1840 . . sä-K f>-2 4 7 7»
1900 . . •¡7 l 17 4 91 61

Det betinnes häraf, att jordbruksbefolkningen på Gottland under tiden
intill 1840-talet ungefärligen uppgick till den för riket typiska andelen af
hela folkmängden; 1751—1840 var nämligen denna procents medelvärde för
riket 80’fi % och för länet ifråga 79Éo %. Under senare hälften af
1800-talet har visserligen äfven på Gottland industrialiseringen fortskridit; dock
icke på långt, när så starkt som inom riket i genomsnitt. Är 1000 utgjorde
jordbruksbefolkningen på ön ännu 67-4 % af hela folkmängden, medan
motsvarande procentsiffra för riket var 53’7 %.

Utvecklingen af den sammanlagda i jordbruket med binäringar
sysselsatta folkmängden framgår af tabell A) samt af följande sammandragstabell
(se tah. C4 sid. 79).

Denna befolknings tillväxt under tiden före 1860-talet var vid jämförelse
mellan medelsiffrorna för perioderna 1751—72 och 1840—50 10.594
personer eller 54•y vid jämförelse mellan siffrorna för åren 1751 och 1850
(18,392, resp. 29,838) 11,446 personer eller «2-2 %. Tillväxten under
perioden 1750—1850 torde sålunda kunna uppskattas till mellan liälfien

i) Jfr ald. «3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emujordbr/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free