Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förvärfvaudet af nya afsättningsomräden måste öfverhufvud taget anses
fördelaktigt för en jämn utveckling af ett lands industri. Fluktuationer i
marknaden äro oundvikliga, men utjämnas dock i väsentlig grad genom vidt
utgrenade affärsförbindelser. Mångfaldiga exempel skulle kunna anföras på
fabriker, livilkas undergång uteslutande varit att tillskrifva brist i detta
af-seende. Ingenting kan i allmänhet taget sägas vara riskablare, än att låta
sig nöja med ett enda afsättningsområde, äfven om detta —• under
gynnsamma konjunkturer — förmår sluka hela tillverkningen. Detta är en
synpunkt, som näppeligen tillfyllest beaktas i Sverige, likasom man merendels
fäster allför stort afseende vid det besvär och de onekligen dryga kostnader
som kräfvas i och för förvärfvaudet af nya exportfält.
Men äfven med afseende på importen skönjes en beklaglig brist i
Sveriges förbindelser. Uppköpen göras merendels genom handelshus i Europa, och
alltför sällan besöker någon af våra köpmän kolonierna eller Österlandet,
hvarifrån importvarorna ursprungligen härstamma. Häremot invändes troligen
att. dylika resor ej betala sig, men om en kompetent köpman skulle taga upp
idén att basera sin affär pä direkta handelsförbindelser, skulle han dock inom
få år kunna konstatera, att resan betalt sig mänga gånger om.
3) Koinmunikationsledcr. Ingen vill förneka att, såsom industriens
utveckling i högst väsentlig män beror pä afsättningsmöjligheterna i utlandet,
så bero dessa senare på bekväma, billiga och reguliera kommunikationsleder.
I samband härmed dristar sig Kammaren påpeka önskvärdheten af
kraftigt understöd från statens sida åt sådana förbindelser, som äro särskildt,
ägnade att öppna nya eller endast ofullständigt, uppodlade afsättningsområden.
Subventionering af små, kraftlösa bolag, hvilkas hela traktau uppenbarligen går
ut på att åt sina aktieägare skrapa ihop en största möjlig, tillfällig förtjänst,
utan tanke pä hvad gagn landet i sin helhet och en framtida stabil export
däraf kunna få, måste däremot anses förkastlig.
Ett godt stöd skulle skänkas Sveriges rederirörelse därigenom, att
svenska affärs- och industrimän mera allmänt sålde sina varor c. i. f. hamn
destinationslandet i stället för f. o. b. svensk hamn. Möjlighet skulle
därigenom tillförsäkras dessa, att, när helst tillfälle yppade sig, gynna svenska
ångbatslinjer. Vid konkurrens mellan svensk och annan lägenhet ligger det
vid f. o. b.-köp i den utländske afnämarens hand att understödja utländska
transportbolag, hvarigenom, när så sker, fraktförtjänsten går Sverige
för-lustig. Vid import är förhållandet naturligtvis omvändt, men stora köpare,
som t. ex. Järnvägsstyrelsen, borde dock vid sina uppköp kunna genomdrifva,
att varan sändes mod svenskt fartyg.
4) Handelsförbindelser. Med de fall af osund inbördes konkurrens
för ögonen, som ofta kommit svenska exportörer att fördärfva den utländska
marknaden för sig, har Kammaren dryftat medel och möjligheter att i
framtiden förebygga ett upprepande däraf.
Frågans lösning ligger tydligen i samarbete de olika firmorna emellan,
vare sig detta samarbete åvägabringas genom tillfälliga öfvorenskommelser
eller göres till föremål för sammanslutningar af intimare art.
En allmängiltig regel kan därvid icke formuleras, och det är antagligt,
att det förslag till s. k. handelsbolag, som i förening härmed härnedan
an-tydningsvis göres, endast kan blifva tillämpligt i sådana fall, där de enskilda
intressenterna icke redan på förhand äga en ordnail försäljning i livad
transatlantiska platser beträffa.
Deltagarna i ett dylikt bolag böra utgöras enbart af sådana fabrikanter,
som genom detsamma afse att poussera sina artiklar inom för bolaget
be-stämdt arbetsområde. Kapitalet, som uppkallas i män af behof, bestämmes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
