Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Orsakerna till jordbrukets eftergifvenhet. — Jordbrukarens uppfattning af sitt läge och sin ekonomiska ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. O I, AND. ORSAKERNA TII.L JORDBRUKETS EFTERBLIFVEN!! ET. 5!)
"ugby socken, där hemmansägornu äro små ocli tjänstefolk nästan
uteslutande äro stadda för sommaren, är lönen för dräng 150 kr., för
]»ga 100. Sommardags verken ])å ön betalas med 1—2 kr. för man, 0-6 0
~~1’50 för kvinna, beroende pa arbetsduglighet, —allt jämte fri kost.
Ijönerna ha stigit betydligt under senaste ar. Mindre landtbrukare i
Resmo betalte för dagsverke vid ångtröskning är 1901 1-2.0, år 1907
2 "0 kr.; fiir kvinnligt dagsverke hade priset samtidigt stigit fran 0-75
†il1 1-50. Allt jämte kost. Vinterdags verket är betydligt billigare.
Någon afsevärd skillnad i aflöningen i öns olika delar föi-efinnes
l’J; dock stå lönerna i sydväst något högre än i öfriga delar af ön. Dessa
"ner synas ej vara så fruktansvärdt stora, men det framhålles af
allmogen, att man ej för denna lön får en fullgod dräng, och de
"f,sta drängar äro i flertalet socknar långt under beväringsaldern. —
A år de nänna sig den, gar färden till Amerika. Likväl inkomma en
’ie’ ’’el drängar från Småland och Blekinge. I ett par af de västra
* öcknarna utgöra de 25 > af bela antalet, och som sommardrängar
aro de mycket allmänna’i öns alla delar. När våren kommer,
behöf-xer således den större landtbrukaren kanske 2—3 sommardrängar och
"agon piga. och det är gifvet att tillgången på sådana måste vara
.Uterligt knapp, da man nu ej längre i någon liknande man som
under 70—80-talen har tillgång till de da talrika backstugusittarne pa ön,
och den skara af småländskt tjänstefolk, som då strömmade in till
"land, nu är rätt liten. »Man vill ej till landet», och särskildt är
det svårt att få flickor till att mjölka korna. Denna arbetsbrist
kän-ne* så svär, att den redan varit till hinder för uppdrifvande af den
inga-"nda på någon höjdpunkt stående ladugårdsskötseln. Många
landt-"’ukare ha måst minska sin odlade areal.
Man har som ersättning för den minskade arbetstillgången
anländt barnarbetet. Det visar sig mangensträdes svårt att vid
vårterminens slut hålla barnen samman i skolan, medan eljest skolgången
betecknas som ordentlig. I några socknar pa Öland mottager
"lan fattiga barn från Stockholm, i allt kanske ett par hundratal
P" ön, hvilka fä stanna hos bönderna tills de fyllt femton ar.
Eu-’’fft allmänt omdöme äro de till god hjälp, i synnerhet när de slutat
■skolgangen. Emellertid kan det ej vara nyttigt för barnens framtid,
att (ie re(jan vj({ mycket späd ålder få sätta tillbaka skolgången för
•"’betet i jorden, i all synnerhet under radande skolförhållanden på
"hind. — Jag återkommer härtill senare.
Denna brist på hjälp i jordbruket är dock mycket större än den
behöfde vara. Bet beror väsentligen oeiså därpå, alt
hemmansägare-söner och döttrar ha lämnat hemmet och jordbruket, äfven då de
behöfdes hemma och egendomen godI kunde föda dem. Här sitter t. ex.
f’" rik hemmansägare. Alla hans söner, 4 st., äro i Amerika, själf är
•’an sjnklig, och åkerbruket måste skötas med lejdt folk. Många hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
