Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Afsättning och kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0. ÖLANI). AFSÄTTNING OCH KOMMUNIKATIONER.
Böda; frän och med i höst sträcker sig en järnväg Borgholm—
färjestaden Ås öfver hela öns mellersta och södra delar. Då
kommer en ny fas att inträda i Ölands kommunikationsförhållanden.
Södra och mellersta delarna af ön ha haft och ha Kalmar som sin
naturliga medelpunkt. Norra Öland har visserligen Borgholm som
sin afsättningsort. Men denna Ölands egen stad, som till sitt
handelsområde också kan räkna de närmast omkring liggande socknarna
Reppünge, Bredsätra och Köping, måste dela sitt distrikt i någon
mån med Kalmar, men i än högre grad med Oskarshamn, hvilken har
intagit den rangställning, som Mönsterås blott för några tiotal ar
sedan innehade: at.t vara det nordliga Ölands centralplats på
last-landet.
Kommunikationerna komma sålunda speciellt att rikta sig åt
Kal mar och Oskarshamn. Af dessa är Kalmar den långt viktigaste
handelsplatsen, Ölands hufvudstad utom dess egna gränser. Från
Mörbylånga, Färjestaden, Stora Rör och Borgholm är större delen af
året daglig förbindelse till Kalmar (från Färjestaden flera gånger om
dagen). Ett par månader vintertiden har blott Färjestaden daglig
kommunikation, Stora Rör och Borgholm ett par gånger i veckan eller
äro alldeles isolerade. Statens postångare »Öland» uppehåller da
förbindelsen. Oskarshamn upprätthåller sommar- och
vinterförbindelse med Borgholm och en del hamnar på Ölands nordkust,
Sandviken, Algutsbodar m. fl. Ännu för blott 15 är sedan hade
allmogen på norra Öland allmänt »segelökor», med hvilka (le foro öfver
till Mönsterås och Oskarhamn, sålde sin spannmål och togo hem i
utbyte ett par famnar ved. Nu har den trafiken upphört.
Kommunikationerna äro i allmänhet goda; vintertiden dock knappa.
Så t. ex. har man då för att komma in till Kalmar från Borgholm
måst resa den 3 mil länga vägen till Färjestaden efter häst. Trafiken
med Kalmar ligger i händerna pä ett bolag: Kalmarsundsbolaget.
Ölänningarnas försök att bli medbestämmande häri ha af
kapitalbrist och inre split strandat. I betraktande af bolagets enväldiga
ställning — vintertiden upprätthåller dock som fornt nämnts
postångaren Öland trafiken — kan det ej sägas att bolaget skörtat upp
den öländska allmogen. Det orimliga priset på fraktande af
torf-strö har förut omnämnts; spannmålen kostar från Färjestaden till
Kalmar 20 öre pr deciton och 5 öre pr deciton i hamnumgälder, ett pris
som landtbrukarne i allmänhet ingalunda finna lagt. 1 >e öländska
laudthandlarne klaga öfver, att styckegods ställer sig allt för dyrt
— det har ofta händt, att ett kolly kostar mindre i frakt frän
Stock-hol m till Kalmar än därifrån öfver till Färjestaden. Ved är för
dyr att frakta på bat utan måste tagas på vedskutor, ett förhållande
som ej är att förundra sig öfver. På personafgifterna klagar man
’ allmänhet ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
