- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
6:30

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands ekonomiska utveckling under 1800-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 EMIORATIONSüTREDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDBØITDBRSÖKNIXGAR.

gårdens bekostnad, gödningsämnena minskades i förhållande till
arealen, och däraf följde sämre skördar.1 Tredingsbmket (träda,
höstsäd, vårsäd) var det allmänna, och jordens skötsel undergick ej
väsentlig förbättring. Om öns jordbruk gällde fortfarande
landshöf-dingeämbetets uttalande från 1847: Ingen del af länet är mera
passande för eller i större behof af växelbruk än denna, med sin mot.
hötillgången oformligt stora åkervidd. Likväl linnes ordentligt
cirkulationsbruk ej infördt på flere ställen än Ottenby och några få
hemman tillhörande ståndspersoner. Största hindret för införande
häraf anses ligga icke blott i detta skogfattiga lands svårigheter att
frånhägna enskilda ägor, hvilka gemenligen ligga utan särskildt
stängsel, gemensam för hela byalag, fastän de blifvit skiftade, utan ock
i den annars fyndige ölänningens motvilja mot det. nya — särdeles
mot begagnandet af andra växter pä sin åker än säd, af hvilken
ban, så vidt inkomsterna för häst- och boskapshandeln ej äro
tillräckliga, skaffar sig de lifvets förnödenheter, som ej äro att tillgå
på hemmanet — — —i.

*



De tre första åren på 1860-talet voro goda skördeår med höga
spannmålspris, men med 1861 inträda dåliga tider, som göra sig
kännbara äfven pa Öland och inleda en stagnationsperiod i
folkmängdstillväxten, hvilken varar tills med 1880-talet den hastiga
affolkning inträder, som alltjämt fortfar. En stor penningknapphet
rådde i riket med anledning af oroliga politiska förhållanden i
utlandet. Till detta år hade hypotcksföreningarna bisprungit länets
jordbrukare med amorteringslån, men därefter utsinar denna källa.
Samtidigt frigafs räntan för korta penninglån utan inteckning,
hvilket pä, en del jordbrukares ekonomiska ställning hade en menlig
inverkan, da många mot inteckning i jordbruksfastigheter beviljade
lån blefvo uppsagda för att. med större räntevinst utlånas till
handlande oeh industriidkare, och svårigheterna blefvo större för
erhållande af nya inteckningslån mot låg ränta.8 Priset på spannmålen
nedgick 1*64 t.ill föga mer än 3 t af det normala under föregående
är. Sä kommo de svaga skördarna 1H(>(> och 18l>7, den senare till
pä. köpet inbärgad under ogynnsamma omständigheter. 1868 ars
missväxt. som drabbade stora delar af vart land, var pä Öland af
synnerligt svårartad karaktär. Missväxten omfattade allt: säd.
rotfrukter, hö och foderväxter. Af Ölands 33 socknar fingo 24 under vintern
1868—69 upptaga nödhjälpslån på öfver 73,000 rdr.

I »et var i synnerhet den lösa arbetarebefolkningen, som råkade i
trångmål. Ar 1865 hade Öland nått en folkmängd af nära 38,000
personer, och särskildt frän 1840-talet synes den väsentliga ökningen

1 K. bitides fciu&rsber 1856—60.

* K. bflidcs feni&rebrr 1861—65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free