- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
5:18

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Jordbruksförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7<> EMIGRATIONS UTREDNING k v BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKNINGAR.

kvinnliga familjemedlemmarna anse sig ej behöfva arbeta annat än
med hushållet, hvadan all utsikt saknas lör egendomsegaren att ftl
arbetshjälp af statarnes familjer. När husfadern stannar kvar i sin
tjänst, medför barnens anställning uti industrien ofta att familjens
ekonomi blir god.

Allmänt ansågs det vara -större brist på kvinnlig än, pä manlig
arlrtskrnft. Städerna draga den kvinnliga arbetskraften till sig;
mången gäng stanna döttrarna också hemma utan att skaffa sig
någon sysselsättning. Så är förhållandet i Trollhättan, där
arbetaredöttrarna antingen taga plats i Göteborg, emigrera eller, ofta
sysslolösa, stanna hemma. Att söka plats i hemorten eller på
landsbygden bjuder emot. Allmänt förklarades: kvinnorna vilja inte arbetar.
Svårigheten på landsbygden att få kvinnligt tjänstefolk
sammanhänger äfven därmed att i denna trakt finnas pä landsbygden flere
industriella inrättningar för kvinnlig arbetskraft, medan de flesta at’
traktens verkstäder med manliga arbetare äro koncentrerade i
Trollhättan. Hur svårt det är för jordbrukarna att få hjälp framgår
däraf att pä en herrgärd i närheten af Lilla Edet korna nyligen
måst säljas på grund af svårigheten att få mjölkerskor, hvarefter
jordbruket inriktades uteslutande pä odling af säd och foderämnen.

I närheten af industriplatserna medför dock industrien
understundom att tillgängen af arbetskrafter ökas äfven för jordbruket.
Tilloppet af arbetssökande uppgafs till exempel i Trollhättan kunna
vara sa stort, att. den jordbrukare, som ville betala tillräckligt,
kunde l’a arbetsfolk bland arbetssökande fabriksarbetare. 1
Trollhättan förekommer äfven, att verkstadsarbetare få ledighet för att
kunna åtaga sig skördearbete. — Längre bort fiån industriorterna
märkes endast industriens absorberande af arbetskrafterna. Där har
man ej heller känning af industriens förmåga att öka
afsättning»-möjligheterna för jordbruket, och klagomålen öfver jordbrukets tryckta
ställning bli i dessa trakter gifvetvis allmännare.

En stor del af arbetsstyrkan har hittills om somrarna legat
ute pä exercisplatserna. För jordbruket betyder detta naturligtvis
ökade svårigheter, och värnplikten brukade ofta framhållas som en
af hufvudorsakerna till svårigheten att få tillräckliga arbetskrafter.

Häremot kan, såsom sagdt, utvandringen till Amerika ieke
sägas afsevärdt öka bristen pa arbetsfolk — dock med tydligt
undantag åtminstone för Värn Asaka socken. Där funnos trakter där alla
gärdar inom synhall brukades af bonden ensam med tillhjälp af
hustrun. Barnen hade gifvit sig af till Amerika. Som orsak till
den stora utvandringen uppgafs enstämmigt värnplikten. Detta
påstående kan synas bestyrkas af det faktum, att sista året 1<)
ynglingar emigrerat och af dessa hade blott 2 fullgjort sin värnplikt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free