Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmänna orsaker till utvandringen - Andra orsaker till utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE 1IÄR VI». SKILDA ORSAKER TIM, UTVAXDRINOEN.
(!9
kraftigt folk slå sig ned. Att sälja jord behöfde, icke då vara den
gällande principen, men väl att upplåta jord, och då mot garanti att den väl
brukas. Talade man med f. d. torpa re, så fick man höra hur jorden
var dem kär och hur de sa gärna skulle önska sig komma äter till
en torfva, men mot garanti för framtiden att fa skörda någon lön
af sin hårda möda. Flera af dem förklarade sig ha gråtit när de
fingo höra att deras med sådan svett och möda uppodlade teg skulle
af bolaget besås med skog.
De hade hört talas om. genom Amerikabrefven, att regeringen
i 1T. S. A. upplät jord pä billiga villkor för hvem som ville ägna sig
åt jordbruk, och de hade hört hur lätt och fort det gått för många
att fa sin farm skuldfri. Mot detta satte de då svårigheten, ja
omöjligheten att här i landet få sin egen jordlott, och så blef resultatet
för många af de kraftiga, arbetslystna männen att de reste sin väg
för att pröfva lyckan i det förlofvade landet i väster».
* *
Den andliga och politiska vakenheten förefaller vara ganska
stor i dessa trakter, ty man har intresse för allmänna angelägenheter
och tidningar läsas allmänt. Men hvad som fattas är känslan af
ansvar för sina egna barn och sitt eget land. Barnen skulle kunna
bindas vid jorden och hemmet med litet förstående tor deras behof
af omväxling, förströelse och bildning, men bonden-fadern har icke
sinne för detta.
En framstående kännare på detta område, själf uppväxt i dessa
bygder och nu innehafvare af ett statens ämbete, yttrade härom
bl. a.:
.\"i taga ett hem, där jag hade till kusiner ej mindre än 10
syskon. Eller mitt eget, där vi voro 12 syskon, Det var barnrika
familjer, och man växte upp under arbete. Men det blef i längden
för trångt för själen, tv ingenting gjordes för förströelse och bildande
läsning. I de pietistiska hemmen var det värre än någon annanstans.
Det blef inga intressen som knöto barnen kvar vid hemmet, det
blef intet fäste för dem, utan sä fort de blefvo litet större sa
väldet att i tur och ordning begifva sig till Amerika. Bröd fattades aldrig
i huset, man stod sig godt, men det blef för torftigt för själen,
nian ville ut och se något, och man reste. Jag köpte en bok en
gång för en hel krona, som jag förtjänat själf för extra körning,
och jag höll på att få stryk af min far.
Ett föredrag i något bildande ämne, en föreläsningsserie, ett
möte — allt sadant var otänkbart. När jag blef student och ordnade
ett sockenbibliotek i min hembygd, så blef det så illa upptaget af
en präst att han förbjöd användningen af biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
