Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmän öfversikt af häradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE HÄRAD. ORSAKER TILL UTVANDRINGEN. VÄRNPLIKTEN, (il
Hon sade sig icke ens veta på ett ungefär hur många liter
tillsammans samtliga kor mjölkade i ett mål, utan höll fast vid att så
småaktiga ville hon och hennes man icke vara, att de räknade hvad
de fingo af (len eller den kon.
Denna bristande fallenhet för att själf söka förvissa sig om huru
hvarje detalj inom jordbruket kostar och kan gifva tillbaka, är ett
kännetecknande drag för vissa delar af jordbrukareklassen i Jösse
härad och kanske tor hela Värmland. De ha icke en minsta aning
om en ko går med ständig förlust; när denna ko dör, köpa de en
annan eller Hera af samma dåliga slag, utan att veta att de därmed
arbeta på sin egen ruin. Att föra bok öfver hur mycket en ko
mjölkar synes i regel anses vara något alldeles bakvändt.
Det har länge i Värmland varit en dygd att ha granna hästar.
Man har under tiderna haft en ständig täflan om att få sä goda
hästar som möjligt, och äfven den som egentligen icke haft råd att
ge sig in i denna konkurrens om hästmaterialet har dock gjort det
och kanske ekonomiskt stupat på det. »Det är många soiu ruinerat
s’g på hästar, ja man kan säga att stora delar af Värmland vissa
tider allmänt utarmade sig på att hålla dyra hästar, eller
öfverhufvud taget hästar alls då de inte behöfde det».
Så här uttalade sig en kännare på detta område:
»Här ha jordbrukarna nästan utan undantag häst. Detta är dock
1 mänga fall alldeles avita, ty det bär sig inte att ha häst på en
liten jordlapp. Det finns de som krånglat med att ha 2 kor och 1
häst, och så ha de fått köpa foder ät hästen. Det går inte annat
än baklänges med sådan ekonomi. Bättre är då att. ha 3 kor och
leja häst när det behöfs. Det är för resten så allmänt att de ha
hä står, så att det är lättare att leja häst och karl än en löskarl.
Nej, det är oklok ekonomi att skaffa häst, när man har för litet
Jord. Bättre då gå dagsverken för lån af häst, d. v. s. dubbla
dagsverken i utbyte mot häst och karl. Det är dock knappast audra.
än de gamla, som ha svårt att reda sig själfva, som äro utan
häst.»
En annan yttrade i samma ämne:
Som regel kan man säga att bönderna i Värmland ha alldeles
for mycket hästar. En häst kostar c:a 300 kronor om året att föda,
ot’h en liten gärd har icke råd med den utgiften. En gård på 3
kf,r t. ex. behöfver ulls icke någon egen häst utan bör kunna hyra allt
nödigt, hästarbete för 100 kronor pr ar. Där skulle således garden
spara in 200 kronor och en mängd arbete på att icke ha någon häst.
l1ör öfrigt borde man här, som i Danmark, lära sig att använda
Nötkreaturen som dragare. Det fara de alls inte illa utaf.
De som ha sä stora gårdar, att de kunna behöfva två hästar
sommartiden, kunna ju på vintern, da de för eget behof ej behöfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
