Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmän öfversikt af häradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 EMIGRATIONSUTREDN INGEN. BILAGA VIII. BYGDEUX DERSÖKNING AR.
synpunkt kunna ]ata sin son genomgå en jordbrukskurs eller en
kurs i folkhögskola, så gör han det dock icke. Det är därför att
han icke förstår betydelsen af eller nyttan ined dessa kurser. Tian
anser att den tid sonen skall vara borta för exercisen, om han nu
stannar kvar inom landet så länge, är alldeles tillräckligt lång för
att han skulle genom extra anstalter öka den ännu mera.» Hvad
som .icke förekom på hans tid» anses ofta af fadern vara nyare
tiders »galna påhitt». Då en dräng kan få sin arbetstid reglerad och
sin ledighet fastslagen till lämpliga tider, så kanske hemlifvets
förhållanden för sonen gestalta sig sä, att han aldrig är ledig och att
han aldrig kan känna sig verkligt fri eller får bestämma öfver
sig själf.
Den konstaterade ökningen i hemmansdelarnas antal tyder på
att klyfning skett i ganska afsevärd grad, trots jordlotterna från
början icke varit stora. Förr skedde vid arf en klyfning, så att
barnen fingo sina delar, men numera säljer man antingen bela
gården och delar behållningen, eller också, om det finns kontanter i
boet eller skog, »som är lika godt som kontanter», öfvertar en af
sönerna, kanske också två, hela gärden och löser ut syskonon. Äfven
oni gärden anses vara sä stor, att den rimligen kunde och borde
delas, så gör man det icke ändå. ty landtmätarna kosta mycket pengar
och de nya byggnaderna likaså. »Att man icke styckar jorden nu
för tiden i sådan utsträckning som skedde förr, det beror därpå at.t,
man dä lefde betydligt enklare, man bodde och klädde sig sämre,
förfärdigade i allt fall sina kläder själf, sä att ej kontanta medel
behöfdes i samma utsträckning som nu. Då behöfde inte jorden
inbringa så mycket som nu, man kunde lefva på afsevärdt mindre
då än nu.» Från en person, som i sitt distrikt hade alla arfskiften
om hand, meddelades att numera klyfning sällan sker vid arf. Ett
af barnen köper gärden, sä att den fortfarande stannar inom
släkten. Såvida gärden ej är i skuld, ty da säljes den bort. För utlösning
af syskonen tages upp ett lån, som aldrig är svårt att få då skog
finnes, och så erhåller hvar och en af syskonen sin del kontant.
Mycket sällan lämnas arfvedelen ut i inteckningar. De som äro i
Amerika fa sina pengar till sig.
Någon direkt inverkan på emigrationen i så måtto, att dessa
arfskiften eller sättet för desammas utförande skulle föranleda eller
påskynda utvandringen, torde denna form för arfskiften icke utöfva.
De största svårigheterna för en intensivare landthushållning
ligga i den bristande kunskapen om jordbrukets rationella skötsel.
Bade företagsamhet oeh kunskaper saknas. Men detta kan afhjälpas,
och mänga äro de jordbrukare som beklagat sig öfver hur litet
staten i verkligheten gör för jordbrukets höjande. Där finns i alla
trakter jordbrukare, som allvarligen vilja lära sig följa med på detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
