Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar / 1:10 (1908-1910) Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tab. 4. Emigranter och immigranter, åren 1881/1908.

Socknar.	Emigranter.			Immigranter.			Summa 1881/1908.
	1881/90.	1891/00.	1901/08.	1881/90.	1891/00.	1901/08.	Emi- granter.	Immi- granter.
Sunne . . . . .	1,162	1,331	1,163	96	289	213	3,656	598
Ö. Emtervik	115	154	174	4	25	20	443	49
V. Emtervik	404	279	217	43	86	45	900	174
Gräsmark . .	885	729	587	83	132	114	2,201	329
Lysvik . . . .	237	328	545	12	67	94	1,110	173
Nedre t:get	2,803	2,821	2,686	238	599	486	8,310	1,323
Fryksände .	698	454	614	29	85	103	1,766	217
Östmark . . .	490	415	455	85	95	87	1.360	267
Lekvattnet .	228	110	130	19	8	19	468	46
Hvitsand . . .	245	182	117	5	36	25	544	66
Öfre t:get	1,661	1,161	1,316	138	224	234	4,138	596
Frykdals härad .	4,464	3,982	4,002	376	823	720	12,448	1,919

till en ung mans bildning att kunna räkna upp de viktigaste
sågverken i södra och mellersta Norrland och att ha sett ett flertal af
dem; så anses det delvis ännu, ehuru de viktigaste amerikanska
immigrationstrakternas geografi säkerligen nu räknas för ännu
oundgängligare. Har jag endast med möda lyckats plocka ur mina
sagesmän ett och annat ur deras orts jordbrukshistoria, så har deras
tungas band så mycket lättare lossats, då det blifvit tal om deras
gamla vandringar, speciellt om 70-talets norrlandsvandringar. Med
dylika berättelser skulle jag kunna fylla hela tryckark. En
förmögen 60-årig hemmansägare berättade för mig, hurusom han vid
20 års ålder är 1866 började göra skogsresor till Norrland och sedan
reste hvarje år, tills fadern dog, år 1875, och han måste ägna sig
helt åt gårdens skötsel. Han reste vanligen i januari och återkom
i april. Åren 1866/68 var han i Hälsingland, 69 och 70 i Dalarna,
71/75 i Medelpad och Hälsingland. Styfvaste året var 74, då han
hade 48 hästar under sitt befäl och räkningarnas totalsumma gick
upp till 78,000 kr. Själf hade han 10 hästar med en nettoförtjänst
om 1,046 kr. pr häst. En släkting tjänte t. o. m. 1,800 kr. netto.
Min sagesman skildrade åskådligt, huru de unga fryksdalspojkarna
gåfvo sig ut nästan på vinst och förlust och sökte arbete, som ofta
föll dem i famnen, då norrlänningar och dalkarlar själfva voro
alldeles oerfarna med drifningar och körningar. Men voro förtjänsterna
enorma, så lefdes det också högt så det förslog; champagne åt
karlarna à flere kronor flaskan och gryn åt hästarna à 3 kr. kilot var
ingenting ovanligt. Mången hade inga besparingar kvar, när det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>