Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
842
emiurationsutredningen. betänkande.
Ilärmcd är icke sagdt, att t. ex. vår nuvarande länsindelning är den bästa
möjliga. Med nutidens utvecklade samfärdsmedel skulle det säkerligen icke
innebära någon fara att reducera länens antal i mellersta ocb södra Sverige
till ungefär hälften af det nuvarande. T*tom den besparing, som härmed
skulle vinnas ocb som icke borde betraktas såsom hufvudsyftet, skulle
länschefernas egen uppfattning säkerligen vidgas och tillfällena till stora initiativ
ökas, om länsområdena gjordes mera omfattande. I och för sig behöfde detta
icke innebära, att landstingens antal också förminskades. Tvärtom tro vi, att
detta flerstädes med fördel kunde ökas, i synnerhet i norra Sverige.
Hvad landstingens befogenhet angår, har denna, såsom bekant, kommit
att faktiskt blifva mindre omfattande än som förmodligen frän början afsågs.
Mera än hälften af landstingens utgifter gå nu till hälsö- och sjukvården.
Ett önskemål voiy; tvifvelsutan, att. de linge från kommunerna öfvertaga äfven
en stor del af fattigvården, och från skoldistrikten omsorgen om skollokalers
anskaffande och tillsyn. Men kanske ännu viktigare vore, om landstingens
verksamhet utsträcktes att, i högre grad än uti, afse äfven de särskilda
bygdernas ekonomiska lif. I detta hänseende kunde kanske en del inkomstkällor
och befogenheter öfverflytta.? till landstingen från hushållningssällskapen, hvilka
senare disponera offentliga medel i en utsträckning, som knappast står i riktigt
förhållande till deras tillfälliga och lösa organisation.
För att landstingen skola blifva lämpliga för dessa nya funktioner fordras
dock, att de befrias från sin nuvarande uppgift att utgöra valkorporationer
till riksdagens första kammare. Dylika valkorporationer kunde ju skapas för
stunden. Härigenom skulle kanske i någon mån en motvikt vinnas också mot
landstingens nuvarande kortsynta politik att om möjligt, »hålla sig inom länet».
Ville man göra elektoralförsamlingarna mera stabila, kunde de ju utses för
några år i sänder, att. fungera vid hvarje under denna tid inträffande val.
En förvaltningsangelägenhet, som gemenligen anses äga ganska ringa
betydelse, men riicd orätt, — är rikets administrativa indelningar. Dessa
indelningar göras ju från en stor mängd olika synpunkter, och nästan alltid
utan hänsyn i ena lället till det andra. Härigenom försummar man dock
den möjlighet, som här gifves, att skapa organiska enheter inom befolkningen.
Om alla administrativa indelningar sä långt möjligt sammanfölle med
hvarandra (eller smärre delar ingingo odelade i större), så skullo rikets befolkning
sönderfalla i ett visst antal gru]>per, hvilkas medlemmar skulle äga mesta
möjliga medborgerliga gemensamhet med hvarandra. En dylik grupp skulle
härigenom helt naturligt komma att förete ett intensivare och mångsidigare
medborgerligt lif, än som nu är händelsen. Den lifliga personliga beröringen
skulle snart skapa en gemensamhet också uti intressen, som nog till sist skulle
komma äfven landets näringslif till godo. — Att öfvervaka de administrativa
fördelningarna af landet borde därför gifvas till uppgift åt något visst
ämbetsverk, eller departement, och ingen förändring i indelningen borde göras, utan
att sagda verk åtminstone haft. tillf;.lie att yttra sig i ämnet.
Till dessa indelningar hör belt naturligt också indelningen i valkretsar, för
de kommunala och politiska valen. Det är, synes det oss, en alldeles oriktig
princip att oupphörligt reglera om dessa efter folkmängden, dä det dock ginge
lika bra att lata valkretsarna bestå och endast låta representanternas antal
ändras. Endast på detta sätt kan en verklig gemensamhet åstadkommas, som gör
en valkrets till en organisk skapelse, icke till ett visst inbyggarantal för stunden.
I fråga om de administrativa områdena må till sist framhållas en princip,
som icke alltid iakttages, nämligen att de minsta af dessa områden, — de
alltså, där själfva verkställigbetsätgärderna ske, — böra. för vinnande af nödig
personalkännedom, vara sa små som möjligt. Från denna synpnnkt borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
