Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSBRUKET. NORRLANDSFRÅGAN.
7-19
«IJadc dc lagstiftande myndigheterna haft förutseende, skulle de, då
trävaruindustrien började sin verksamhet, stiftat en ägostyckningslag som
medgifvit hemmansägaren att afskilja den skogsmark, hvaraf hemmansägaren för
sitt jordbruk ej hade behof. Därmed hade vunnits en i såväl socialt som
nationalekonomiskt hänseende lämplig skilsmässa mellan jordbruk och
skogsbruk. Jordbrukaren hade i så fall fått behålla hvad ban bör äga, och
industrien fatt förvärfva den skogsmark, som för den är nödig, och utan den
vore värdelös.
Det stigande skogsvärdet har föranledt en mängd försäljningar, och vid
arfskiften har man alltför ofta haft att välja mellan försäljning af hela
hemmanet öller skogens sköfling. Ilado jorddelningslagarna medgifvit, att den
hufvudsakliga skogsmarken blifvit frånskild, så skulle allmogen alltjämt varit
ägare af sä godt som alla norrländska hemman.
Att den jordbrukande befolkningens själfständighet lidit afbräck, beror
sålunda af brist på förutseende hos de lagstiftande myndigheterna och ej, som
allmänheten tror, af bolagens begär efter jordbruk, ett begär, som de
visserligen aldrig känt.
Ägostyckningslagen af 189ß var ett steg i rätt riktning för afhjelpande
af dessa olägenheter. Den verkade nämligen dels sä, att hundratals
hemmansägare, som voro i behof af att sälja, kunde afyttra större eller mindre del
af sin skog mon behålla resten, dels så, att mängder af jordbruksdelar
återgingo till den jordbrukande befolkningen. Tyvärr har dock denna lag blifvit
häfd och ersatt med en annan, som visserligen icko fyller den uppgift, som
afsetts med densamma.
Dc nuvarande jorddelningslagarna i Norrland, kompletterade som de äro
med förbud för bolag att köpa jord, lägga i själfva verket nästan
oöfverstigliga hinder i vägen för allmogen att återförvärfva sådana i bolagens iigo
befintliga jordbruksdelar. Det är nämligen högst få bönder, som, sedan de
förlorat sin rätt att sälja skogsmark till bolag — den s. k. öfverloppsskogen
är i realiteten ingenting att räkna med — hafva råd att betala det pris,
som måste fordras, då inägojorden med åbyggnader skall åtföljas ej blott af
för husbohof nödig skogsmark utan äfven af odlingsmark och betesmark —
allt enligt do bostämmelser förrättningsmannen kan anse lämpliga- Att
bolagen äro förhindrade att i stället för den mark, de skola afträda, förvärfva
annan, torde äfven inverka på priset. Erfarenheten visar ock, att det af Kungl.
Maj:t och riksdagen lagade recept, enligt hvilket allmogen tillåtes återförvärfva
bolagshcminancus jordbruksdelar, närmast verkar som ett förbud.
Ännu kunna ju på många ställen i Norrland hemmanen klyfvas eller
odlingsmark från dem upplåtas. Men klyfningen bar länge fortgått och kan
ej fortgå för all framtid. Redan nu blir vid hemmansklyfning mångenstädes
det odlade och odlingsbara området alltför knappt för att kunna föda en
jordbrukare, och på flera ställen i Norrland hafva så många torplägenhcter
försålts, att lagen ej tillåter afskiljandet af flera sådana. På alla de ställen
i Norrland, där hemmansklyfning ej längre med fördel kan äga rum eller
där torplägcnheter ej längre finnas att tillgå — i framtiden blir det sä
öfverallt, — måste do bondsöner, som icke få öfvertaga fädernehemmet, söka sin
utkomst som arbetare. Do hafva då att välja mellan att blifva
industriarbetare vid kusten, att utvandra, eller att stanna i fädernebygden och där finna
sitt uppehälle genom arbete i skogarna. Gifvetvis önska de helst begagna
den sistnämnda utvägen, och arbete saknas ej heller om vintrarna, och
alltefter som rationell skogsvård blir iuförd, kommer ej heller arbete om somrarna
att fattas. Att denne arbetare önskar eget hein, faller af sig själft; ban är
ju icke van att hyra bostad ocb köpa all sin föda. Närmast låge då till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
