Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTVANDRINGEN. 59!)
Tab. 220. Tramoceaniska utvandringen från Europas olika hufvuddelar.1
Regioner. 1851 1860. 1861/1870. 1871 1880. 1881/1890. 1891,1900. 1901/1910.
Nordvästeuropa* ’ 1,925.000 2.050.000 2.169.000 4.208,000 2,658.000 4,131,000
Irland.....i 1,300,000 920,000 513,000 734,000 461,000 486,000
Syd Västeuropa . .’100,000 50(1,000 . 708,(XK1 1,634,000 2,263,000 5,070.000
Östeuropa . . . I 25,000 30.000 116.000 528,000 900.000 3.650.00Q
Hela Europa | 3,550,000 3,500,000 | 3,586,000 7,104,000 | 6,288,000 13,336,000
decenniet. Men också voro uppgifterna om utvandringen då för tiden
synnerligen ofullkomliga; de hämtades ej heller, såsom sedermera, ur kyrkoböckerna
utan ur passjournalerna.
Afses hvartdera könet för sig, visa talen sid. 595 att man för kvinnornas
del icke liingre kan tala om någon nämnvärd oredovisad utvandring under de
senaste treltin åren. Hvad åter männen angår, har under de senare åren en
ny orsak uppstått till en talrikare olaglig emigration: att nämligen numera
tillstånd till utvandring ej lämnas värnpliktige, som ej fullgjort sina
skyldigheter i detta hänseende.
För hela sextioårsperioden mellan 1850 och 1910 gifver Tab. 223 såsom
slutresultat, att åtminstone 115,145 män och 11,507 kvinnor emigrerat utan
vederbörligt utflyttningsbetyg. Af siffran för männens del faller endast ett
antal af 2,273 på de gifta männen; af gifta kvinnor är den oredovisade
utvandringen till och med mindre än den. oredovisade invandringen. Under
sädana förhållanden kan man taga för gifvet, att ej heller utvandringen af
barn iir nämnvärdt ofullständigt upptagen, hvilket ju äfven af andra skäl är
rimligt. Hela bristen för den sammanlagda gruppen af ogifte, änklingar, änkor
och barn kan därför, praktiskt taget, läggas på de vuxna ogifte. Det
sannolika är alltså, att under de sextio åren vid pass 113,000 ogifta män och
12,000 ogifta kvinnor emigrerat utan att blifva såsom emigranter upptagna i
den officiella statistiken. Proportionen mellan antalet män och antalet
kvinnor är ju betecknande.
Angående emigrationens och immigrationens fördelning efter
kön, ålder, familjeställning och yrke, meddelas utförliga data i Bilaga
IV; en del hufvndsiffror återfinnas ock i Tab. 227—230 i det följande.
Vi återgifva här de viktigaste af (le hithörande resultaten.
Fördelningen efter kön. Med de ofvan demonstrerade approximativa
tilläggen för den ej redovisade utvandringen kommer man till det resultat, att
under ären 1851 1910 utvandrat i runda tal 757,000 personer af mankön och
1 Till Sydvästeuropa äro räknude Frankrike, Italien, Spanien och Portugal: till
Östeuropa Galizien-Bukovina, Ungern. Ryssland (utom Finland) samt Balkanhalfön;
öfriga länder utgöra Nordvästeuropa, hvaraf Irland här är upptaget för sig. Talen för
ären 1851 1870 äro npproximatift förhöjda, för att motsvara de för hola Europa
sannolika slutsummorna (3.550,000 och 3,500,000); häraf den bristande öfverensstämmelsen
med Tab. 221. Fördelningen af Österrike-I"ngerns tal pil Nordvästeuropa och Östeuropa
är endast ungefärlig. Se for öfrigt Bilaga IV. Erinras må, att återinvandringen så
småningom vuxit och torde ha vnrit särskildt betydlig för Nordvästeuropa ären 189i 1910:
jfr Tab. 218, som utvisar utßi/ttnini/söfeerskotten. (Sistnämnda tabell omfattar ej
endast den transoccaniska, utan all omflyttning, — äfven mellan Europas olika länder
inbördes; för Östeuropa ingår också Rysslands folkbyte med Sibirien). — ’ Utom Irland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
