Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lä n söfvicrsik ti5r. sa M m a x fattn l.\<1 a r.
531
Summn
I
jordbrnks-socknarna.
I öfriga socknar
samt städerna.
Är 1805......206.389 61,149 270.538
. 1865 ............376,(188 151.287 527,375
i 1880 ............382,780 197.045 579.825
» 1910 ..........342,840 342,681 685,521
Mellan 1880 och 1910 gick alltså folkmängden i dc skånska
jordbruks-socknarna tillhaka frän 383,000 personer till 343,000. Minskningen uppgår
till fulla 10 procent. Motsvarande genomsnittssiffra för mellersta och södra
Sveriges samtliga jordbrukssocknar är en minskning af 12 procent. Det visar
sig alltså, att det skånska jordbruket ej äger större förmåga än det svenska i
allmänhet att gifva en växande befolkning dess uppehälle. Detta faktum är
icke tillräckligt uppmärksammadt af våra socialpolitiska och ekonomiska
reformatorer. Till och med i Skåne iir det industriens och handelns, med
andra ord stadsmannanäringarnas utveckling, som oundgängligen erfordras
för att cn svensk landsända skall kunna skaffa tillräcklig utkomst åt. sin
befolkning. Tillämpningen på emigrationsfrågan gifver sig själf.
D) Vänerlänen (Tab. 209). Ehuru för det allmänna medvetandet de
tre län, som omfatta Vänern, eller Älfsborgs, Skaraborgs och Värmlands län,
knappast stå såsom en enhet, visa de i fråga om emigrationsförhållandena,
eller snarare: omflyttningen i allmänhet, sä mycken öfverensstämmelse, att
det otvifvelaktigt är en fördel att, i detta hänseende behandla dem gemensamt.
I det stora bela erinra de i mycket om Småland; dock är den större
utnyttningen en något yngre företeelse i Väncrlänen. En gäng häfdvunnen har den
emellertid här snarast visat, sig ännu envisare än i Småland och åstadkommit
en ännu något kraftigare folkminskning.
Vfven dessa län afbördade sig ett visst, folköfverskott redan under
1700-talet, men relatift var dock utflyttningen åtskilligt, mindre än från Småland.
Under tidrymden- 1811/1850 minskades den ytterligare och var öfver hufvud
under dessa fyra årtionden ganska obetydlig. Sa mycket svårare har den varit
sedan dess. Öfvergången betecknas af årtiondet 1851/60, med en nettoförlust
af 19,000 personer. De följande decennierna bilda regelbundna trappsteg, upp
till 1880-t.alot och ned därifrån; 1880-talet bildar såsom vanligt topp-punkten.
Under detta årtionde förlorade de tre Vänerlänen genom ntfhttning den
oerhörda människomängden af 128,000 personer. A ömse sidor härom stå
1870-och 1890 talen, hvardera med en förlust af omkring 70,000 personer; ä ömse
sidor därutanför stå årtiondena 1861/70 och 1901/10, med en förlust af omkring
50,000 personer hvardera. l)e nu senast gångna bada decennierna förete alltså
en betydlig förbättring, och äfven är det senaste årtiondet gynnsammare än
sin närmaste föregångare.
Eödelseöfverskottet var före 1880 talet högt i dessa trakter, i all
synnerhet under tidrymden 1820—1870. Absolut taget nåddes maximum under
1870-talet, dä den naturliga folkökningen omfattade ej mindre iin 102,000
individer. Sedan dess har här, liksom i Småland, följt en betydlig tillbakagång,
och årtiondet 1901/10 stannar vid ett födelseöverskott af endast 62,000.
Kelatift till folkmängden är detta åtskilligt mindre än det borde vara enligt
riksproportionen. Den starka naturliga folkökningen i de tre Vänerlänen
tillhör alltså nu en förgängen tid. Orsakerna äro desamma som i Småland:
omfattande utnyttning inom de prokreationsdugliga åldrarna samt. en ytterligare
sänkning af giftermålsfrekvensen, hvilken här för öfrigt, aldrig varit hög.
Under hela århundradet mellan 1810 och 1910 uppgick
födelseöverskottet i dessa tre län till 758,11 1 individer, men folkökningen utgjorde en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
