Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länsöfversikteb. nourbottens län. 513
Tab. ülKt. Emigration och immigration i Norrbottens län, åren 1851/1910’.*
r Ären [-Medel-folkmängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter. Immigranter. [-Nettoutvandring.1-] {+Netto- utvan- dring.1+}
Till
ntom-enrop. 1. Till europ, länder. Summa. Fr&n
utom-curop. 1. Fr&n europ, länder. Summa.
1851/60 . . . 63,739 2 184 186 186
1861 70 . . . 73,227 278 1,120 1,888 1,398
1871 80 . . . 83,378 1,054 686 1.740 57 418 475 1,265
1881/90 . 96,715 2,712 588 3,300 251 426 677 2,623
1891 00 . 116.847 1,676 602 2,278 546 920 1.466 812
1901/10 . . . 149,109 7,773 584 8.357 762 1,058 1,820 6,537
Norrbottens tal voro alltså fullt medelmåttiga, från Norrlandssynpunkt.
Mellan 1880 ocb 1010 var tillväxten i länets jordbrukssocknar 48, ocb i öfriga
orter 115 procent. De norrländska medeltalen voro nu resp. 34 ocb 74
procent. Under denna mansålder, tagen i sin helhet, bar alltså Norrbottens
folkökning varit betydligt öfver de nordsvenska genomsnittstalen.
1 tabellen a föregående sida lämnas några detaljer angående
omflyttningsresnl-tatct för hvar och en af länets socknar. För samtliga de hundra åren från 1810
(ill 1010 har Gällivare haft ett inflyttningsöfverskott af något öfver (i,000
personer, och Juckasjärvi ett, sådant af något mindre än 6,000, — i bägge
fallen naturligtvis egentligen under senaste tider. Äfven ett par andra
socknar ha inflyttningsöfverskott för seklet i dess helhet, nämligen Jockmock och
Neder-Torneå, men hela vinsten stannar vid några hundratal personer.
I länets städer har inflyttningen öfverskjntit med vid pass 4,000
personer, trots att årtiondet 1901 10 har ett minus af nästan lika stort belopp.
Ilär konstateras l.uleås tillbakagång under senaste tid. I Piteå och Haparanda
ha framstegen alltid varit obetydliga.
Emigrationen från Norrbottens län var förr alltid betydligt lägre än
för riket i dess helhet. Först under det nya seklet har härutinnan inträdt
en förändring. Närmare data meddelas i tabellerna å denna och nästföljande sida.
1 allt har under de senaste sextio åren emigranternas antal uppgått till 17,259.
Häraf gingo 12,879 till Förenta Staterna, 2,187 till Norge och 1,384 till
Finland eller Ryssland. Immigranternas antal är kändt endast för de senaste
fyrtio åren och uppgår till 4,438; af dem kommo 1,G03 från Förenta
Staterna, 554 från Norge och 2,218 från Finland eller Ryssland. Inflyttningen
från Finland är alltså i regeln större än utflyttningen dit.
Inom länets olika socknar har utvandringen varit betydligt, växlande och
företett stora skiftningar äfven från det ena årtiondet till det andra. Förhållandet
framträder ganska skarpt i tabellen å nästa sida, hvilken dock icke kan fullt
förstås utan en närmare kännedom om dessa vidsträckta bygders speciella ekonomi
och historia. Ett allmänt uppmärksammad! fall var den stora emigrationen från
Kiruna år 1910, — i allt ej mindre än nära 500 personer. Såsom bekant
voro skälen härtill mera af social art än af ekonomisk.
Näringsverksamheten. Af Norrbottens läns befolkning år 1900
hämtade 31 procent sin utkomst af industri, handel och samfärdsel; motsvarande
riksmedeltal var 39 å 40 procent. Af jordbruket och dess binäringar lif-
1 Jfr Bilaga V. sid. 95*. — ’ För ären 1851 70 iir nettoutvandringen ansedd
ungefärligen sammanfalla med den uppgifna bruttoatvan il ringen, jfr aum. sid. 228.
33—11221)t. Emigrationeutrcdninffen. Uttänkande. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
