Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
KMHiK ATIONSUrREDN INGEN. BETÄNKANDE.
Länets skogsmarker intaga, såsom förut omnämnts, i det närmaste
hälften af hela ytvidden. Att den relativa skogsarealen icke är större, beror
naturligtvis på de vidsträckta kalmarkerna uppe i fjälltrakterna; så t. ex. har
länets största socken, Sorsele, minst skog, nämligen blott. 10 % af bela
arealen. De vidsträckta skogsmarkerna i det inre landet läiuua råvara till
en sågverksindustri, som visserligen icke kan mäta sig med grannlänets i
söder, Västernorrlands län, men dock utgör länets ojämförligt viktigaste
industrigren. De flesta sågverken ligga i närheten af de bägge stora älfvarnas
mynningar, nämligen i trakten af Skellefteå: Sävenäs, Lejonström och
Björnholmen, och nära Ume älls utlopp Holmsund, Obbola och Sandvik. Länets
största ångsåg och för öfrigt den förnämsta norr om Sundsvalls-området är
den på Norrbyskären i Nordmalings socken anlagda Mo ångsåg. I Bygdeå
socken ligger Robertsfors viktiga såg, förenad med sulfittillverkning, en
industrigren, som ännu icke tagit större omfattning i detta län. Viktigaste
pap-persmassefabrikerna torde vara Ytterstfors i Byske socken, som far drifkraft
från Byskeälfven, och Hörnefors nära Umeå. — Den industriella
användningen af länets berg- ocli jordarter är synnerligen obetydlig.
Skellefte-, Ume-, Byske- och Vindelälfvarna m. fl. vattendrag erbjuda
rikliga krafttillgångar, som dock hittills i jämförelsevis ringa grad tagits i
anspråk. Viktigaste elektriska kraftstationerna torde vara Finnforsen i
Skellefte älf, 35 km. frän staden, samt Klabböle i Ume älf, likaledes niira staden.
Bland de viktigaste fallen torde Fällforsen i Ume älf (Vännäs socken) vara.
Oaktadt den betydliga trävaruutförseln är länets handels/lotta mycket
obetydlig i förhållande till de bägge sydligare kustlänens. Rörande fisket
saknas tillförlitliga uppgifter, men troligen är äfven denna näringsgren
mindre utvecklad bär än i södra Norrland.
Som bekant, saknar länet väster om stambanan järnvägar. För dessa
trakter blir naturligtvis Inlandsbanan af utomordentlig vikt, särskildtoi
förening med tvärbanor ned till kusten. Af dessa har linien Vilhelmina—Åsele—
Mellansel redan utstakats.
Ehuru välmågan icke är obetydlig inom vissa delar af länet, bar man
ännu icke liirt. sig att för sina besparingar anlita sparbankerna. Pä hvarje
inb. innestä endast 28 kr. i sparbank, mot 131 kr. för hela riket. Till oeh
med i det norrländska län, som kommer Västerbotten närmast i detta fall,
eller Norrbotten, uppgår dock motsvarande siffra till 10 kr. I Västernorrlands
län utgör den 42, i Jämtlands 4(1 och i Gäfleborgs län 89 kr.
Af länets städer bar [Jmeå vuxit ganska raskt under de.senaste åren.
Trävaruexporten är betydlig. Skellefteås ekonomiska utveckling bar belt och
hållet stagnerat.
I Einigrationsutredningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden i
ämnet af länets Hushållningssällskap, öfverjägmästarne i Umeå och Skellefteå,
jägmästaren i Norra Lycksele revir, pastorsämbetena i Bjurholm och Tärna
samt provinsialläkaren i Nordmaling. (Jfr sid. 224 här ofvan).
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott anförde bland annat följande:
Heminansägarne inom länet äro nästan samtliga att hänföra till mindre
jordbrukare, med skattetal af ifrån \’m till högst ’ a mantal och med odlad jord
ifrån 2 till 20 hektar a kustlandet samt l till 5 hektar i öfre landet. Då
pä nedre eller kustlandet ej ens ’/■» och i de öfre delarna ej ’/jo af den för
odling tjänliga och dugliga marken anses vara uppodlad, hafva de egentliga
hemmansägarna i regel ej genom heminansklyfningar ocb ägostyckning fått
sina hemman sa uppdelade, att de af brist på odlingsmöjligheter varit tvungna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
