- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
489

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄNSÖFVERSIKTEK. JÄMTLANDS LÄN.

Kronolänsinan 1.. Larsson i Rät an. »Öfvervägande delen af befolkningen
inom distriktet (Rätans och Klöfsjö socknar) ägnar sig, förutom at
skogsarbete, at jordbruk och boskapsskötsel; någon industri och tillfälle till
arbetsförtjänst inom denna finnes ej inom distriktet. Ar efter ar har från denna
redan förut så folkfattiga bygd en mängd personer utvandrat, och några
’ecken pa, ott denna utvandrareström skall aftaga, synas tyvärr icke. Snarare
måste man säga, sig, att. den har benägenhet att ökas. Och hvad som gör
denna företeelse sa beklaglig, för att icke äfven säga underlig, är att icke
"Henast de lämna sin hembygd, hvilka där lefva i mindre goda ekonomiska
förhållanden, utan att äfven de, hvilka här hemma hafva allt hvad de i sin
lefnadsställning rimligen kunna begära, realisera sina tillgångar, ej sa sällan
bestående i värdefulla, hemman, och begifva sig till Amerika, ofta därvid
medtagande en talrik familj. Ett genomgående drag för denna utflyttning är.
att dot, i regel är ilen arbetsdugligasto befolkningen, som emigrerar. Icke sa
sällan bänder det. visserligen, att. t. ex. barnen efter någon tids vistelse i
Amerika sända biljett eller respenningar hein till sina föräldrar för att. bereda
•leiu tillfälle att. resa efter, men lika ofta, om icke oftare, fa dessa blifva kvar
och reda sig sa. godt. de kunna, ofta nog med anlitande af fattigvården eller
barmhärtiga människors hjälp.

Innan skogsafverkningen vidtog, innan bönderna ännu till bolagen afhändt

atverkningsrätten till sina skogar, lefde befolkningen så godt som
uteslutande at sitt lilla jordbruk, i förening med boskapsskötsel och något jakt
och tiske. Lefnadsförhållandena voro enklare, fordringarna pa lifvet mindre,
och penningarna hade för allmogen ett högre värde, hvarför de också räckte
längre till. I allmänhet var välståndet godt., sällan såldes ett hemman annat
än till barn eller släktingar, oeh några utflyttningar, åtminstone utom landet,
förekommo ytterst sällan. Men sedan trävarubolagen börjat förvärfva sig
böndernas skogar ocb genom afverkning tillgodogöra sig desamma, inträdde
andra förhållanden. Den köpeskilling bonden fick för sin skog, visserligen
undantagslöst allenast en ringa ]lenning i förhållande till skogens värde,
tillförde honom ett för hans förhållanden och efter hans uppfattning afsevärdt
kapitäl. Detta, tillika ined de rika tillfällen till arbetsförtjänst, som arbetet
i skogarna lämnade, och som äfven den jordägande befolkningen, visserligen
"led åsidosättande af jordbruket, icke försummade att begagna sig af, kom
allmogen att icke längre nöja sig med de sma lefnadsbehof, med hvilka den
förut varit tillfreds. Samtidigt som de ekonomiska resurserna växte, växte
ock behofven, och dä dessa i regel blefvo rikligen tillfredsställda, blefvo
besparingarna sina, oni ens några alls. Krän det att jordbruk och
boskapsskötsel förut varit, huvudnäringarna och befolkningens hufvudsakliga
inkomstkälla, kom skogsarbetet att blifva det, men med påföljd att jordbruket
försummades och pa sina ställen råkade alldeles i lägervall.

Till följd af det, man kan säga rent af hänsynslösa sätt, hvarpå
skogsavverkningen bedrefs, började skogen af de dimensioner, till hvilka
afverk-"ing upplåtits — för såvidt icke, såsom ock ofta bände, afvcrkningsrätten
’ill all skog var said — att minskas; tiden för afverkiiingskontraktens
bestand, i regel 50 år. började dessutom nalkas -iLt slut, och bolagen sågo sig
därför om att. genom nya förvärf försäkra sig om behöflig skog. Så började
’"dagens jordförvärf genom inköp, i allt. för många fall till underpris, af det
ena hemmanet efter det. andra med sparad skog eller god skogbärande mark,
"ch kommo pa sa sätt till slut bela byar att blifva bolagsegendoni.

De till bolagen försålda hemmanen innehades, åtminstone i förstone, i
fcgel af de förre ägarne såsom brukare, hvadan saturnin en betydande del
«f den jordbrukande befolkningen kom att från att vara sjillfägande blifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free