Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄXSn KVEKS 1KTBR. JÄMTLANDS LÄN.
48.*)
Jämtlands kommuner tyiigns at’ ovanligt höga kommunalutskylder. Blott
> Ualland Bro dessa möjligen ännu något högre. — Liksom i det öfriga
Norrland, utom i någon mån Gäfleborgs län, är äfven i .Jämtland
sparbanks-väsendet obetydligt utveckladt. l’r inbyggare utgör den inriestående
behållningen endast 40 kr., mot 181 kr. i medeltal för hela riket.
Medelbehållningen pr bok är däremot ovanligt stor, hvilket visar, att sparbankerna här
hufvudsakligen anlitas af den mera bemedlade befolkningen. Motböckernas
’inta! är endast 7 pa hvarje hundratal inb., den lägsta siffran i bela Sverige.
■— Då Jämtlands fjälltrakter blefvo tidigare än andra i värt land
jämförelsevis lätt tillgängliga från järnväg, har därstädes (särskildt i Fndersakers
tingslag) uppstått en mängd turistorter och sanatorier, hvilka spela en
ingalunda oviktig roll i traktens ekonomiska lit, t. ex. Are, Mörsil m. ti. Numera
gar ändock folkmängden i l’ndersåkers tingslag tillbaka, såsom redan visats.
Länets enda stad, Östersund, var år 180O endast en obetydlig by, med
knappt 200 inb. Ännu är 185n var folkmängden blott omkring 800
personer. 1 våra dagar hinner den, om förstäderna inräknas, till inemot 11,000.
Östersund är i främsta rummet en handelsplats men har föga industri.
Inlandsbanans fullbordande bör väl medföra ökad betydelse för staden.
I Emigrationsutredningens Bilaga XVII ha offentliggjorts uttalanden i
ämnet af länets Hushållningssällskap, jägmästaren i Härjedalens revir,
kronolänsmännen i Kätan och Frostviken, pastorsämbetet i Iiefsund samt.
provinsial-liikarne i fndersåker och Hede. (Jfr sid. 224 här ofvan.)
Hushållningssällskapets förvaltningsutskotts kommitterade skrifva bland
annat: Jordbruket inom detta län, torde man kunna påstå, har aldrig i
egentlig mening varit befolkningens modernäring. Först under de sista
tiotalen af år hafva ansatser för jordbrukets rationella bedrifvande visat sig,
som gifva grundad förhoppning antaga, att det i en icke allt för långt
aflägsen framtid skall blifva befolkningens hufvudnäring. Ser man tillbaka på
tiden före 1870-talet —då länets skogar först fingo något egentligt värde,—
var handeln med diverse produkter en med förkärlek drifven handtering.
Länet lämpade sig härför, såsom en genomfartsort mellan Norge och landets
sydligare provinser. Och så kom det sig, att den manliga befolkningen jämt
var på rörlig fot: fraktade varor frän Norge och söderut samt tvärtom. Den
egna jorden skötte man, sådant det nu blef, på lediga stunder.
I’ä 1870-talet kommo hvad man kallade de »goda tiderna». Förtjänsten
’ skogarna var mer än riklig. Penningar strömmade in. Men jordbruket
kom att ännu mer försummas. Det. allmänna talesättet, att jordbruket bär
s’g icke» blef en trosartikel. En obestridlig sanning låg däri, så till vida,
s°m ett jordbruk som icke skötes rationellt, med omsorg och omtanke, ju
aldrig kan bära sig.
Så kom norra stambanan att dragas genom länet. De forna
förviirfs-grenarna med handel pà vanligt sätt samt körning af foror från Norge eller
Sundsvall togo slut. Förtjänsten i skogarna med afverkningar blefvo mindre
0,>h begränsades sä, att endast ett mindre tal al’ jordbrukarne där fann arbete
°ch utkomst. För det stora flertalet återstod just ej mycket annat iin tvenne
v»gar att välja: antingen att på allvar blifva brukare af jorden och lefva på
dess åtkomst eller sälja hemmanet till trävarubolaget och bli arrendator tör
att fönissa sig om utsikten till förtjänst med skogsdriften under vintern —
e’ler resa till Amerika.
De som stannade vid jorden pä egen torfva hade naturligen under
genom-brottstiden stora svårigheter att öfvervinna: bristande kunskap i jordbruksläran,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
