Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32* ËMtGRAXrONSUTRBDNISQEN. BETÄNKANDE.
Tal». 122. Folkökningen i Kristianstads län från 1810 till 1010}
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelsc-öfver-skott. Omflyttnings-resultat.-] {+Folk- ökning. Födelsc- öfver- skott. Omflytt- nings- resultat.+} Däraf Inrikes. | Utrikes.
1810..... 121.097
1811 20 ... . 134,380 + 13.283 12,369 + 914 + 914 —
1821 30 .... 150,107 + 15.727 15.45.; + 271 + 271 —
1831/40 .... 165,585 + 15,478 16.812 — 1.334 — 1.331 —
1841 50 .... 189,579 + 23,994 24,200 — 206 — 206 —
1851 60 . . . . 209.101 + 19,522 24.617 5,095 — 3.366 1,729
186170 .... 221.578 + 12,477 26.247 13,770 - 4,018 9,752
1871’80 .... 230.144 + 8.566 26.141 — 17,575 — 8,104 — 9,471
1881 90 . . 222,381 — 7,763 22.478 — 30,211 10,352 ■ - 19,889
1891/00 .... 219.166 — 3,215 15.625 — 1K.S40 — 9.798 — 9,042
1901 10 ... . 228.307 + 9.141 18.909 - 9,768 3,571 6,197
marksareal af resp. 1 6, 18 och 13 inom Gärds härad, som till väsentlig
del är beläget pa den likaledes af urberg bestående Linderödsåsen, är samma
areal 14 %, under det att den icke inom något, af de öfriga, på sedimentär
berggrund hvilande häraderna öfverstiger 4 % af ytvidden. Ofantliga arealer
af dessa mossar äro lämpliga för tillverkning af torfströ, äfven i största skala;
denna fabrikation har också under de senaste ären tagit ganska god fart.
Däremot äro bränntorfmossarna små och olämpliga för större fabrikation.
För husbehof finnes det likväl god tillgång på torfbräusle snart sagdt öfver
allt inom länet. Ganska stora vidder af torfmarkerna äro odlingsbara, om
också inom urbergsområdet den ringa kalkhalten är ett hinder att
öfvervinna.
I afseende pà klimatet torde böra framhållas, att länets inre, nordliga
och jämförelsevis högländta delar ha afsevärdt hårdare klimat, än kusttrakterna;
likaledes är nederbörden inom förstnämnda trakter betydligt rikare, ett
förhållande som säkerligen medverkat till uppkomsten af de vidsträckta
torfmarkerna.
Folkmängden i Kristianstads län uppgick är 1750 till 90,000 personer,
år 1810 till 121,000, och år 1910 till 228,000 personer. Folkökningen var
länge ganska stark. Afbrottet skedde med emigrationens inträde, och sedan
dess har länet med afseende a folktillväxten hört till våra svagaste bygder.
Hela inbvggarantalet är ej nämnvärdt, större nu än för fyrtiofem àr sedan.
Anmärkas m&, att de allra senaste ären varit något fördelaktigare.
I äldre tider var utflyttningen från detta län obetydlig. Icke sä sällan
hände till och med, at.t inflyttningen öfvervägde. För hela tidrymden mellan
1810 och 1850 väga in- och utflyttning ungefär jämt, — samma förhållande
alltsä som i grannlänet Blekinge. Annorlunda ställde sig — i bägge länen —
förhållandena sedermera. Mellan 1850 och 1910 har Kristianstads län
förlorat bortåt ett hundratusental personer genom utflyttning, — utöfver antalet
af dem som flyttat in.
Piil följd af lag giftermålsfrekvens och en ganska hög dödssiffra har
under senare tid födelseöfoerskottet i detta län varit ovanligt ringa. Dock
har äfven i detta hänseende någon förbättring sports under senaste årtionde.
1 Länsgränserna äro här unifierade (såsom i Bilaga V, Tab 68i, och talen förete
därför smärre skiljaktighetcr mot t. ex. samma bilagas Tab. 30 och 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
