Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.ÄNSÖFVEH.SIKTBH. JÖNKi’U>IH8,« I,ÄN.
27!»
.1 ön köpings län.
Jönköpings län omfattar wi areal af 11,522 kv.-kilom. ocli äger 215,000
inb. Till storleken iir ilet. det tionde i ordningen af våra län, och till
folk-■■•ängden det fjortonde, — för halftannat århundrade sedan det tredje. I »lott
Östergötlands ocli Älfsborgs län ilgde da en större folkmängd än Jönköpings
(efter den nuvarande länsindelningen räknadt).
Berggrunden inom länet består till ojämförligt största delen af
urbergarter. i västra delen gneis. i östra granit och porfyr. På flera ställen
rinnas malmer af olika slag — viktigast är järnmnluisbergcl Taberg, - men
ingenstädes äro di under nutida konjunkturer ocli ined hittills använda
metoder brytvärda. Ej heller någon nämnvärd stenindustri förekommer.
Morän är den utan jämförelse vanligaste jordarten i länet. Da den i
allmänhet är bildad af de bergarter, soin finnas anstående i samma trakt,
följa dess växlingar oftast berggrandens. Såsom ett allmänt omdöme kan
sägas, att den i jiirngneisens område är mindre fruktbar och mindre lätl
vattengenomsläppande ;in inom granitområdet. Inom den s. k.
Almesåkra-gruppens bergartsområdc (söder om Nässjö) och i än högre grad inom
Visingsö-gnippens (]>a Visingsö och i Vätterns södra omgifningar) är moränen, tack
vare större kalkhalt, långt, fruktbarare än eljest inom länet iir vanligt.
Kull-stensgrns med tillhörande mosand har stor utbredning, dock äro åsarna ingen
städes sn väl utvecklade eller af samma betydenhet som exempelvis i
Mähire-dalen. Högst betydande sandmassor utbreda sig i Nissans och Lagans
dalgångar. Med undantag af obetydliga remsor utmed Vätterns stränder har
"’gen del af länet legat under hafvets yta. och såväl glaciala som
postglaciala hafssediineiit saknas alltså. Däremot förekomma viktiga hisjöseiliment.
Under ett visst stadium af inlandsisens afsmältning höll isen södra V ätterns
vattcii uppdämdt i norr, sä att det steg högt öfver ilen nuvarande nivån. I
’•en på detta sätt bildade isdämda sjön afsattes betydande massor saml oeh
lera, som nu utbreda sig i Tveta och Vista härader. Äfven i Hera andra
’rakter finnas på liknande sätt bildade issjösedinient om än i mindre skala,
f- ex. i Svartans dalgång. Viktiga sediment utbreda sig kring norra delarna
sjöarna Bolmen. Vidöstern och andra i samma trakt.
Till största delen är länet högländt. Nivådiffcrenscrna äro i allmänhet
större inom östra granit- än inom västra gneisområdet. I de traktor,
särskildt Väst.bo härad, där sedimeutafsättningen varit, rikligast, h:i terrängens
förutvarande ojämnheter blifvit till väsentlig de! utfyllda.
I.iincts tor/marker äro mycket vidsträckta; de upptaga l.Ts af hein
•V-au. Allmännast äro de i de västra delarna, särskildt i Västbo härad. Det
"törsta mosskomplexet utbreder sig norr om Bolmen, nämligen den s. k.
Ntore mosse och andra, som tillsammans bilda den största sammanhängande
’•orfinarken i Sverige söder om Jämtland. Eör öfrigt finnas sumpmarker i
;l’hi delar af länet, ehuru långt mindre i graiiitomradet.
l På grund uf höjden öfver hafvet iir klimatet i allmänhet strängare iin i
kringliggande |iin. Undantag härifrån bilda dels trakterna i sydväst, som röna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
