- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
172

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

EMIGRATIOXSUTREDXIXGEN. BETÄNKANDE.

världstonnaget, den högsta punkt vi någonsin uppnått oeh inom
öfverskådlig tid också torde komma att uppnå. Hela denna
utveckling tyckes dock hafva inneburit endast ett, låt vara energiskt,
utnyttjande af konjunkturerna för ögonblicket; af vidsynt arbete
för framtiden märkes knappt ett spår. Också sjunker allt tillhopa,
när väl de lysande tiderna äro förbi, och efter 1875 begynner en
period af tjugo ar, som i vår sjöfarts historia beteckna en enastående
följd af förödmjukelser. Redan på 1870-talet läto vi oss till stor
del undanträngas af den uppblomstrande danska sjöfarten, till och
med inom de närmaste farvattnen. Öresundstratiken föll nu helt
ocli hållet i danskarnas händer, och medan de danska fartygen är
1870 endast utgjort 6 % af det in- och utklarerade tontalet i utrikes
fart i våra hamnar, steg deras andel år 1880 till 18 %. I motsats
härtill nedgick de norska fartygens anpart på samma tid från 34 till
18 %\ norrmännen hade nu vunnit fast fot för sin »trampfart» och
utsträckt den öfver hela världen.

Inom samfärdseln märkes i främsta rummet det rent
fenomenala järnvägsbyggandet; på dessa tio är steg vårt järnvägsnät från
1.727 kilom, till 5,87(5. Redan fore 1870-talets utgång var Sverige
i förhållande till folkmängden det järnvägsrikaste landet i Europa.
Här, om någonsin, gäller det gamla ordet om »ett trögt folk, fullt
af hetsigheter». De allra flesta af dessa nya järnvägsarbeten
planlades och sattes i gång under de lysande åren och utgöra i sin mån
ett intyg om den då härskande obegränsade tilliten till framtiden.
När de svära tiderna kommo, led vår bela ekonomi starkt af detta
oproportionerliga fastläsande af kapital, som till en början endast
sällan förräntade sig.

Hvad järnvägarna själfva angår, hafva förhållandena, såsom
bekant, efter hand bättrats, om ock först efter ett eller annat årtionde.
Öfver hufvud har ett jämförelsevis Jitet antal af våra järnvägar
visat sig ej i längden kunna hållas uppe, — ett godt vittnesbörd om
de ursprungliga beräkningarnas sundhet, all sangviuism till trots.

En annan stor reform inom samfärdseln var, när vid
kronobref-bäringens indragande, år 1873, antalet post anstalt er i vårt land blef
i ett enda slag flerdubbladt. Vid sidan af dessa stora framsteg inom
järnvägar och postväsende fortfor däremot telegrafinrättningen, såsom
den hos oss alltid gjort, att föra ett tynande lif.

Inom värt affärslif i allmänhet skedde två stora närmanden
till öfriga folk genom införandet af guld,myntfoten (1873) och af
metersystemet (1876). I sistnämnda afseende anordnades emellertid
en oskäligt lang öfvergångstid (ända till 1889). Årtiondet utmärkes
i öfrigt af en stark utveckling af försäkringsväsendet.

De första ären af 1870-talet äro i Sveriges ekonomiska historia
en besynnerlig tid. Alla svårigheter frän de nyss förflutna miss-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free