Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK 1IIST01UK. ÅREN" 1871 1880.
167
Öfvergå vi till Sveriges förhållanden under denna tid, få äfven
dessa i stort sedt karaktäriseras på det sätt som nu skett här ofvan.
Xägra afvikelser framträda dock. »De goda tiderna» räckte hos
0ss ovanligt länge; till dem kan säkerligen räknas ännu aret 1876;
"W ienerkrisen af 1873 företer icke många spår hos oss.
Äktenskapsfrekvensen steg också i vårt land, men nådde dock icke någon ovanlig
höjd; detta var däremot fallet med den äktenskapliga fruktsamheten,
som i medeltal för 1870-talet är högre än händelsen varit alltsedan åren
1751/60. Dödlighetsförhållandena voro i Sverige sällsynt gynnsamma.
Under de mest lysande konjunkturer Sveriges folk någonsin
dittills upplefvat, förlorade vårt land likafullt under ären 1871—1873
mer iin 14,000 Människor ärligen genom utvandringen. I vår
officiella befolkningsstatistik finnes icke ett ord, som antyder någon
förnimmelse af det besynnerliga häruti. Man konstaterar blott med
tillfredsställelse, att emigrationen går ytterligare tillbaka och nu är
vida lägre än åren 1868 och 1869. Så lätt går det att finna sig i
e’i ny situation!
Ofvan är nämndt, att samma motsägelse mellan de ekonomiska
konjunkturerna och utvandringens storlek under dessa år gör sig
gällande äfven inom Europa i dess helhet. Den förnämsta orsaken
härtill är kanske den amerikanska Homesteadlagen (1862), som på
°anadt gynnsamma villkor öppnade den stora Västerns
hvetemar-ker för de fattiga europeiska immigranterna. På den europeiska
kontinenten verkade kanske i någon mån äfven de ökade militära
bördorna, som nu, omedelbart efter det stora kriget, kändes såsom
särskildt hotande.
I Sverige förefanns ju knappast sistnämnda omständighet. Hos
oss är däremot att ihågkomma, att om, såsom sannolikt är, den
stora emigrationens inbrott i midten af 1860-talet väsentligen
orsakades af en i flera trakter rådande öfverbefolkning, så är det
förklarat om detta missförhållande ej kunde vara afhjälpt med de få åren
1868—1870, utan ännu länge kräfde utvandringens fortgång. Också
koncentrerades emigrationen äfven nu inom de landsdelar, i fråga
°’n hvilka den nyssnämnda karaktäristiken kan anses passa in. 1
Norrland var utvandringen dessa år mycket obetydlig.
En orsak till utvandringens fortgång ligger för öfrigt belt
naturligt också i utvandringen själf, liedan voro otaliga
familjeband uppståndna mellan svenskar i Sverige och svenskar i Amerika,
•dragningskraften af dessa band var för mången oemotståndlig, —
helst älven i Amerika konjunkturerna voro lysande. Först när den
ekonomiska krisen hinner till Förenta Staterna, sjunker äfven den
svenska emigrationen belt tillbaka. Under åren 1874—1878 uppgår
nettoförlusten endast till 7 ,000 personer om året, hvilket i alla fäll
år lika mycket som under maximiåren pä 1850-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
