Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rfi
K MR» K mONSUTKKI>NI.VUKN. BETÄNKANDK
tillfälligheter än vanligt. För den som så önskar, återfinnas dessa tal i Itihiga
V. Tab. 31: man upptäcker där lätt flera osannolikheter.
Om vi alltså icke kunna angifva folkökningen i våra län under I
Timtalet. återgifva vi här i -tällot talen för tjugufomårsporiodon 1771 1795,
frän sista decennieårct i den gamla folkräkningsserien till första året af
dess återställande. I årliga medeltal utgjorde folktillviixten under denna tid
(beräknadt efter formeln för ränta på ränta):
Län. Promille.
Väster- u. Norrb. . 17 40
Göteborgs o. Bohus . 8’89
Gäfleborgs.....766
Västernorrlands1 . . 7 | J
Skaraborgs .... 6’86
Malmöhus .... 5S>2
Älfsborgs .... 5’61
(’»rebro-......509
Län. Promille.
Kronobergs .... 466
Kalmar......4’48
Uppsala......3-97
Kristianstads. . . . 386
Blekinge......3 80
Östergötlands . . . 3’80
Södermanlands . . 340
(■ottlands . ... 300
Län. Promille.
Stockholms stad . . 2’!);>
Kopparbergs .... 2’82
Hallands......229
Västmanlands . . . l fiö
Jönköpings . . . 108
Stockholms Inn . — 2 (6
Hela riket .... 413
Medeltalet för hela l iket är 4 « promille, en synnerligen låg siffra, sänkt
af 1770-talets hungerår och 1780-talets allmänna betryck. — Undersöka vi
litustalen, finna vi, att vissa förhållanden, som sedermera |inder en längre tid
gällde såsom normala men ej kunde säkert konstateras för perioden 1750,1770,
nu synas ha vunnit stadga. Sålunda iir folktillväxten stark i Norrland, med stor
öfvervikt för de nordligaste landsdelarna. Instucket i dc norrländska länens
led möter också Göteborgs och Bohus. Stadens egen folkökning kan här inga
lunda räknas såsom tillräcklig förklaringsgrund, utan tillväxten gäller nog
egentligen Bohuslän, som nu hade en lysande tid på grund af sillfisket. Af öfriga
landsdelar stå Västergötland och Skåne ganska fördelaktigt. Stockholms -tad
har ohjälpligt sjunkit tillbaka och intager nu en plats i sista ledet.
Folkminskning (på tjugufem ar!) visa Jönköpings och Stockholms län. I
båda fallen kan man dock vara böjd att betvifla siffrornas riktighet. Af
Mä-larelänen intager Uppsala en bättre ställning än vanligt, utan att folkökningen
därför kan -iigas vara hög; men Västmanland visar lägsta folkökningen af
alla våra län, — näst de båda som gått tillbaka. Anmärkas må dock, att
1795 års folkmängd i Västmanlands län synes vara upptagen för lågt:
folkökningen sedan 1770 kan alltså ha varit något större än som här synes.
— Den ringa folkökningen i Kopparbergs län ander denna långa tidrymd
ådrager sig också uppmärksamheten. Synnerligen svag var folkökningen
äfven i Halland; om det halländska jordbrukets låga tillstand vid början af
1770-talet. iir taladt redan här ofvan.
Ären Isoi 181».
Sveriges folkmängd vid det nya århundradets ingång är här
ofvan upptagen, efter approximativ beräkning, till 2,357,500 personer.
1 denna siffra ingår äfven folkmängden i de områden öster om
Tor-neälf, som ar 1*09 afträddes till Finland. Lata vi, för enkelhetens
-kull, denna gränsförändring förläggas till sekelskiftet, far
folkmängden sänkas med något mer än tiotusen personer. Vi komma
’ Västernorrlands och Jämtlands län - Örebro och Värmlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
