Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÄREN 1751 17(’>0. 57
utflyttning från Södermanland, Östergötland oeh det inre Småland,
— väl i främsta rummet till Stockholm.
Emigrationen var icke fullt sä obetydlig som den stundom af
samtiden ansågs, men den tyckes till en rätt stor del ha gått till
Finland, oeh resultatet kotn därför icke fram i den tidens rikssiffror.
Härtill kom en viss ärlig förlust af sjömän samt af äfventyrsälskande
lyckofrestare, hvarpå vårt land aldrig lidit brist. Flyttningen till
^inland synes till icke så ringa del ha utgjorts af tjänstemän och
1’etjänte, i alla grader, samt ingenjörer, aifärsmän m. fl. A andra
Sidan fanns tydligen i Stockholm och på de adliga godsen många
tjänstflickor från Finland, — förmodligen sà godt som alla från
de svensktalande delarna af detta land.
Sveriges näringsstatistik från denna tid är i sin helhet mycket
torftig, ehuruväl ibland gjordes ganska vidlyftiga utredningar både
om produktionen och konsumtionen af vissa varor, — en nödvändighet
lör den tidens detaljerade näringslagstiftning.
Såsom bekant frambragte Sverige icke vid denna tid fullt sitt
behof af spannmål. Får man antaga, att förbrukningen pr inb. var
ungefär så stor som i början pä lNOO-talet, eller något mindre, och
beräknas åkerarealen på grund häraf, skulle Sverige år 1750 ha ägt
Ungefär (500,000 hektar odlad jord. Antalet brukningsdelar var
sannolikt omkring 200,000, eller något däröfver; alltså kommo i medeltal
blott omkring 3 hektar åker på hvarje brukningsdel, eller ungefär
såsom nu för tiden i Dalarna; medeltalet för bela riket är i våra dagar
10 hektar. Den naturliga ängen åter var flera gånger större än åkern
oeh troligen minst dubbelt vidsträcktare än i vår tid.
Kreatursstocken torde ha varit mycket talrikare än nu, både i förhållande
till folkmängd och jordbruksareal; men kvaliteten hos den tidens
ladugårdsbesättningar tål naturligtvis icke jämförelse med våra
dagars. — Skogens utsträckning var åtskilligt större än nu, men dess
värde skattades icke högt, och dess afkastning ansågs sà lag, att
den obetydliga dåtida exporten troddes icke kunna uppdrifvas.
Naturligtvis berodde detta dels på en relatift kanske större inhemsk
förbrukning än i våra dagar, dels pà en försummad skogsskötsel
Och dels därpå, att största delen af de väldiga skogsmarkerna,
särskildt i norra Sverige, stodo alldeles orörda och af brist på
kommunikationer icke kunde komma till användning. Det verkligen
tillgängliga skogskapitalet kan nog hafva anlitats ganska hårdt.
1 fråga om våra öfriga näringar framläggas i Tab. 36 några
data rörande järntillverkningen. Äfven om handeln och sjöfarten
^ga vi uppgifter ända från frihetstidens början. Uppgifterna om
handeln äro dock svåra att jämföra med våra dagars, pä grund af
den snart inträdande förvirringen i penningeväsendet. För öfrigt,
uttalade samtiden själf den starkaste förkastelsedomen öfver dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
