Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTREDNINGENS TILLKOMST OCIf UTFÖRANDE.
1!)
Ännu betänkligare itr måhända förlusten af andlig kraft. Det torde
nämligen vara en kiind erfarenhet, att det iir företrädesvis bland den
energiska, intelligenta delen af ungdomen som utvandrarehären rekryteras. Det iir i
Irämsta rummet de företagsamma, som i så stor utsträckning söka att slå
sig fram i Nya världen — de slöa och oföretagsamma stanna nog oftast
|lemma.
En följd af ungdomens utvandring är, att åldersfördelningen i vårt land
ställer sin allt ogynnsammare. Vi få i stort sedt öfverflöd på barn och
åldringar. meu brist på arbetsfört folk. Då vidare den manliga emigrationen är
betydligt starkare än den kvinnliga — under åren 1851—95 emigrerade i
rundt tal 4f.2,000 män mot 329,000 kvinnor — har den sedan långa tider
härskande ogynnsamma proportionen mellan könen tilltagit och kvinnornas
öf-vertal ökats.
Slutligen medför emigrationen, att Sveriges folkmängd tillväxer
långsammare än Europas i gemen. Detta åter betyder bland annat, en ständigt
fortgående relativ minskning i v är försvarskraft gentemot andra nationer. I en
tid, da så stora ansträngningar göras för att stärka vårt försvar, torde detta
förhållande vara väl värdt att beaktas.
Visserligen höjas ännu spridda röster, som förkunna, att emigrationen iir
till afgjord nytta för vårt land därigenom att den förhindrar öfverbefolkning.
Men häremot kan ställas det oemotsägliga faktum, att åtminstone på
landsbygden råder brist på arbetskraft, en brist, som mångenstädes torde vara den
viiseutligaste anledningen till att det svenska jordbruket utvecklar sig
långsammare, än man synes kunna hafva skäl att förvänta. Äfven må här
erinras om de på senare åren »nvnpptäckta» möjligheter, vart land erbjuder en
för etagsam befolkning och som, så ntt säga, ropa efter de tiotusental kraftiga
armar, utvandringen beröfvar oss.
En >öfverbefolknings kan det sålunda ej på langa tider vara tal om i
vart vidsträckta land med dess rika naturliga tillgångar, mon väl kan man
alltmera tala om en förlän.ande »underbefolkning».
Med de tusentals släktskapens och vänskapens band, som sammanknyta
svenskarna i det. gamla och nya hemlandet, är det belt naturligt, att en
tämligen omfattande utvandring till Förenta staterna måste anses höra till
sakernas ordning. Men med våra numera rådande ekonomiska förhållanden och
med vårt lands rika utvecklingsmöjligheter måste frän det allmännas synpunkt
den höjd, till hvilken utvandringssiffrorna springa upp, anses alldeles
onaturlig. Också höjas från personer, som gjort emigrationsfråg&n till ett. särskildt
studium — jag erinrar om O. Sundbärg och O. II. von Koch — starkare än
någonsin röster, som kräfva, att man icke skall med händerna i skötet,
overksamt och stillatigande, åse »denna åderlåtning af den svenska nationen».
Och så mycket tyckes man i alla händelser nu vara enig om, att man
l>ör göra hvad som kan göras för att, om jag så må uttrycka det, reglera
strömmen och hindra, att den flyter öfver sina naturliga bräddar.
En ytterligare maning härtill har man i det sakförhållandet, att våra
Utvandrare icke längre i Amerika finna en lika säker och riklig utkomst,
som för något tiotal ar tillhaka. Förenta staternas villighet att med öppna
armar mottaga emigrationen synes äfven, till och med ifråga om
skandinaverna, vara i nedgående. Det uppgifves också i pressen, att president
Roosevelt för sin del afråder svenskarna från att invandra, ehuru de enligt lians
uttalade åsikt äro de yppersta bland emigranter.
Ingen lärer vilja förneka, att första villkoret för att med hopp om
framgång kunna göra något till reglerande af utvandringen är, att man äger en
grundlig insikt i utvandringsfrågan. Först efter en noggrann och fullständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
