Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1896 - Ett Eben-Ezer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
detta, dock i nåd behagat bruka och välsigna oss och
äfven ingifvit människor förtroende till vårt arbete.
Det har varit ifrågasatt att uppskjuta
tacksägelsemötet, tills 25 år förflutit, men vi veta icke, om vi lefva
till morgondagen. Däremot veta vi, att »lofsång höfves
oss», och att Herren säger: »Den som offrar tack, han
ärar mig», och hvem skulle icke vilja ära, prisa och
förhärliga honom, som dog och uppstod för oss och
lefver alltid och beder alltid för oss, tills han får ställa
oss utan fläck och skrynka inför sin Faders tron!
Efter tacksägelseveckan skrifver E. B.:
Herren vare lof och pris för dessa dagar! Det var
innerligen kärt att på våra hem åter få mottaga så många
af våra älskade systrar, som under de flydda 20 åren
i olika kurser med oss delat ljuft och ledt, lust och nöd.
Det blef lif och rörelse i »moderkupan», då vi
söndagsmorgonen den 11 okt. första gången samlades för att
lofva och prisa vår Gud. Huru mycket hade vi ej att
tacka honom för! Vi tyckte, att det var en liten försmak
af det stora mötet därhemma, då »barnen» skola
samlas inför Lammets tron, och sången skall ljuda såsom
bruset utaf mycket vatten. En del af våra systrar fingo
stanna hela ticten, en del endast halfva för att sedan
aflösas af andra. Några kunde blott komma på kortare
besök. Alla blefvo uppmuntrade och lämnade oss
vederkvickta för att återtaga sitt arbete med nytt mod och
vänta vår Herre Jesu Kristi uppenbarelse med fröjd.
Från femte och sjette kurserna var ingen närvarande;
eljest hade alla kurser sina representanter, tillsammans
52 till antalet, eget nog alldeles lika många, som voro
med på tio-års tacksägelsemötet 1886. Jag tror icke,
att tacksägelseveckan föreföll någon för lång. Tvärtom
gingo dagarna för fort i mångas tycke. Hvarje dag
samlades vi på Bibelkvinnohemmet till morgonbön samt
kl. 4 e. m. till gemensamt kaffe på något af hemmen,
då någon af våra systrar meddelade erfarenheter från
sitt arbete. Kl. 7 aftonbön på Missionshemmet af någon
broder. Det bästa af allt: Herren var nära, rannsakande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
