Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRORD
Med benämningen slöjd förstås det handarbete, som med skicklighet och
konstfärdighet utövats av människorna allt sedan vårt lands första bebyggelse intill nuvarande
tid. Denna utövning har alltjämt omfattat förfärdigandet av redskap, verktyg, bostäder,
prydnads- och husgerådssaker m. m. för hemmets behov.
Ur slöjden har så småningom utlöst sig yrkesutövning i olika fack, vilka i
konstnärligt hänseende nådde sin största utveckling under den s. k. skråtiden. Men vid tiden
för industrialismens genombrott hemföll hantverket i okonstnärlig slentrian, och först
efter mitten av 1800-talet väcktes känslan för ivrigt studium av äldre tiders skapelser,
vilka samlades i konstslöjdmuseer och togos till mönster för den nya produktionen.
Framstående konstnärer och arkitekter ha i stor utsträckning medverkat till denna
konstslöjdens pånyttfödelse. För utbildande av konstslöjdutövare ha skolor upprättats.
För stödjande av den nya produktionen ha föreningar bildats.
Den vid våra skolor meddelade undervisningen i slöjd kan även sägas hava gagnat
konstslöjden, i det man vid valet av modeller tillsett, att dessa i estetiskt hänseende varit
tillfredsställande.
Gossarnas slöjd, som först i början av 1870-talet infördes i en del skolor och som
sedermera, tack vare Salomon och den under hans ledning utarbetade Nääs-metoden,
blivit införd i allt flera skolor, har dock i huvudsak varit inriktad på att gagna rent
pedagogiska syftemål. Bland de viktigaste av dessa framhåller Salomon att »giva lust till och
aktning för kroppsligt arbete, vana vid självständighet, vid ordning, noggrannhet,
uppmärksamhet och flit, vidare stärkandet av de fysiska krafterna samt utvecklandet av ögat
till att kunna uppfatta och av handen till att kunna utföra».
Sedan undervisningen i slöjd för gossar numera blivit införd i flertalet av våra
skolor och i överensstämmelse med 1928 års läroverksstadga blivit obligatorisk vid de
allmänna läroverken, bör denna undervisning inriktas på att gagna även andra syftemål.
Skolslöjden har i likhet med teckningsundervisningen förutsättningar att kunna
fostra ungdomen till förståelse för konst, konstslöjd, arkitektur och industri samt
jämsides härmed bibringa övning och färdighet i utförande av det arbete, som förekommer
i olika yrkesutövningar. Den bör i stor utsträckning kunna bilda ett led i strävandena
för den manliga hemslöjdens återupplivande, särskilt av den ungdom, som efter avslutad
skolgång sysselsätter sig med förfärdigandet av diverse föremål för eget bruk eller för
avyttring. En väl tillrättalagd slöjdundervisning, omfattande arbeten i olika material och
med uppgifter av varjehanda slag, bör även kunna giva tillfälle till väckande av de ungas
fantasi och uppövande av deras uppfinningsförmåga. Likaså har den förutsättningar för
att i viss utsträckning underlätta de ungas yrkesval.
En i samband med övriga läroämnen, närmast teckningsundervisningen, stående
slöjdundervisning kan därjämte giva praktisk tillämpning på teoretisk kunskap.
Slöjdundervisning, så anordnad, att den ger anledning till studier av konstslöjd och arkitektur
från äldre tider, har sålunda även förutsättningar för att hos de unga väcka känslan för
bevarande av gammal kultur och fostra till förståelse för hembygdsvård.
Växjö i november 1929.
GUNNAR ELL
Uppsala 1930. Wretmans Boktryckeri A.-B. 36259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:16:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ellslojd/0004.html
