Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Barndom och första ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för varje gott betyg. Men kassan led avbräck när julklappar
måste köpas oeh när man var nog olycklig alt slå sönder
något, ty sådant måste betalas.
Men likafullt lyckades Ellen att med sina små besparingar
skaffa sig åtskilliga böcker och till och med en bokhylla.
Genom detta handhavande av små medel, för vilka man
skulle redovisa, lärde barnen sig alt spara. Senare fingo de
en månatlig handkassa, för vilken de skulle skaffa vissa
saker, och slutligen, när man var vuxen fick man
»klädpengar», hela 200 kronor om året. »Försakelsens väg blev,
tack vare vår uppfostran, lätt», säger hon, »och lånevägen
av mig aldrig beträdd».
Eilen Keys medfödda kärlek till naturen hade det bästa
tillfälle till utveckling. Att hon redan som barn kunde hänge
sig åt naturnjutning förstår man av vad hon skriver i
Skönhet för alla[1], där hon skildrar med upplevelsens värme
hur barnet fröjdar sig åt allt vad våren bjuder, från det
första gökropet, de luddiga »gåsungarna», blåsipporna oeh
linnean, och fram till midsommarens härlighet, hur det
följer kornet från den gröna brodden till det lena axet oeh
det fina mjölet, och biets strävsamma bevingade arbele med
honungen från klöverängen, lindblomman och ljungen till
den vita vaxcellen, fågeln alltifrån det spräckliga ägget i
boet till flyttfåglarnas färd genom den klara höstluften, äpplet
från den rosiga blomman till den fyllda fruktskålen. Allt
detta fängslade barnets intresse.
Vad Ellen däremot aldrig kunde få intresse och håg för,
det var handarbete. Hon avskydde det, men skulle hon pinas
till att sy, så ville hon åtminstone göra det väl. Hon sydde
så det höll. Bröderna ville därför helst ha hennes syhjälp.
Men redan vid sin första fåll lovade hon sig själv, att när
hon engång fick göra som hon ville, skulle hon inte la i ett
handarbete. Och hon har troget hållit sitt löfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
