Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AdIativus. 167
skall beteck11a en yttre viomständighet eller en föIjd elle1–=elI wcrkaI1,
som åtfölja— handlingell. Sulla maxin1o cun1η1abOre Athenas
expugnavit. Divitiacus multis cu1n lacrimis C3esareIn com-
plexus Obsec1—are coepit. Mi1tiades Athenas magna cum
offensione civium suorum rediit. Ver1—es Lampsacum venit
cum magna calamitate civitatis.
Anm. 1.—— Prepositionen cum utsättes aldrig wid substantiv, som
sjelfwa betvda sätt, såsom modus, ratio, mos, ritus, aIdrig wid anilnus,
mens, consilium, t. ex. sequo animo ferre; hac mente eller hoc consilio
l)1–ofe”ctus sum; aldrig wid lex och condicio (wiIkor), ”t. ex. hac lege (con-
dicione) paceln fecel–unt; samt slutligen alldrig i fråga om kroppsdelar,
t. ex. nudo cal)ite, promisso capillo incedere.
Anm. 2. Ablativus modi anwändes ofta tillsamman med nullus och
motswarar det swenska utan. Rem contDeci nullo negotio (utan all swå-
righet). In aeie sto n1agno privatim periculo, nullo publice emolumento.
— Anm. 3. AblanTven modom förekommer blott i allmänna uttryck, hoc
modo, simili eller pari n1odo, men icke till betecknande af ett handlings-
sätt; således icke fortissiIno modo, utan sumIna cum virtute, t. ex. pugnare,
cadere; icke ho8tili modo, utan hostilitel– eller hostilem in modum, t. ex.
agros populari.
Anm. 4. Så wäl wid abl. modi. som wid ablativu8 qualitatis.
gäller om en genitivus såsom bestä1nning till ablativus detsamma, sonI om
ett adjectivuln såsolln attribut. Man säger således: ductu alicujus facere
a1iquid; pa1us latitudil1e denum pedum (af tio fots bredd).
§ 178. 5) Beslägtad med Ablativus modi är ab1ativus
qualitatis, d. en sådan ablativus af ett substa11tiv med
attribut, sonl tjenar att uttrycka ett tings beskaffenhet. Liffoll1P
genitivus qualitatis bcgagnas dMenllle ablativus dels som c11 ome-
delbar bestämning till ett nomen appellatiVum, dels som predikat
tillsamma1I med esse. Summis ingeniis exquisitaque doctrina
phi1osophi. Diffici1i transitu flumen ripisque pr3eruptis. He-
r0d—otus est tanta eloquentia, ut me quide1n magnOpere de-
lectet. Agesilaus statura fuit humi1i et corpore exiguo—.
Anm. Ab1. qualitatis Iiknar genitivus qualitatis, men gen. betecknar
lnera subjektets art och wäsende, abl. angifwer någon enskild beskaf-
fenhet och omständighet hos subjektet. Ofta är skilnaden ingen eller
föga märkbar. Dock brukas endast gen. om ett tings antaI, mått och
klass, o1nhwad det medför och kräBfwer. Ifr exemplen § 145. Hoc
non est tanti labol–is, quanti Videtul—. Deremot brukas endast abl. om nå-
gons beskaffenhet med afseende på enskilda yttTe deIar: homo Inagno capite,
admodum magnis pedibus. Britanni sunt capillo promisso. Man säger
alltid esse bono animo (wid godt mod), animo forti et erecto, ea n1ente,
ut o. s. w. om sinnesstänIningen, men maximi animi homo om hela
karakteren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
