Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ 19. Particulæ kallas sådana ord, som blott tjena att
närmare bestämma nomina och verba eller deras förhållanden till
hwarandra. De äro af fyra slag.
1) Adverbia, genom hwilka en närmare bestämning tillägges
ett adjectivum eller verbum, t. ex. vir valde magnus, en mycket
stor man; equus celeriter currit, hästen springer snabbt.
Anm. Ett adverb kan bestämma ett annat adverb, t. ex. valde
celeriter.
2) Præpositiones kallas de partiklar, som förenas med casus
(§ 29) för att bestämma de förhållanden, som icke ensamt genom
kasusändelserna uttryckas. Eo ad urbem, jag går till staden.
Eo in urbem, jag går in i staden.
3) Conjunctiones äro de partiklar, som tjena att förbinda
enskilda ord eller satser med hwarandra. Pater et mater mortui
sunt, fader och moder äro döda. Arbor viret, quia æstas est,
trädet grönskar, emedan det är sommar.
4) Interjectiones äro blotta utrop i följd af någon känsla,
t. ex. ah ack, heu we.
I. Om nomen substantivum.
Kön, genus.
§ 2O. Substantiven tillhöra i latinet, liksom i swenskan,
antingen mankönet (genus masculinum) eller qwinkönet (genus
femininum) eller intetdera könet (genus neutrum).
§ 21. Men det gifwes ock substantiv, som under samma
form äro än masculina, än feminina och derför få adjektiv sig
tillagda i maskulint eller feminint genus, allt eftersom de beteckna
en manlig eller qwinlig warelse. De kallas communia eller sägas
wara generis communis. Sådana äro t. ex.
artifex konstnär,
civis medborgare och medborgarinna,
comes följeslagare och följeslagerska,
conjux make och maka,
dux ledare och ledarinna,
heres arftagare och arftagerska,
parens fader och moder,
sacerdos prest och prestinna,
vates spåman och spåqwinna.
§ 22. Ett ords genus i latinet motswarar icke alltid samma
ords genus i swenskan. Så är sol fem., men det latinska sol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
