Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tungel, nr 182, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 TUNGEL.
Adliga ätten TUNGEL, nr 182, †.
Adlad 1631 10/5, introd. 1632; adlad 1637 23/12, introd. s. å.; utdöd 1776 16/1.
Riddarhusstamtavlans uppgift om ätten Tungels femhundraåriga blomstring i Oldenburg och dess inflyttning
till Sverige från Böhmen 1501 med hövidsmannen Lorentz von Tungeln torde med fog kunna hänföras till
de uppdiktade härstamningar, med vilka många adliga ätter under sextonhundratalet sökte förgylla upp
sitt stamträd. Någon adlig ätt Tungel eller von Tungeln har icke kunnat återfinnas i tillgängliga tyska
adelslexika, och en på 1400-talet i Schlesien boende, sedan till Böhmen överflyttad ätt von Tunckel, som på grund
av namnlikheten möjligen kunnat avses, förde ett mot den svenska ätten Tungels helt olika vapen. Sannolikt
är ätten till ursprunget svensk. Detta göres troligt av att ordet tungel, som betyder måne eller nymåne,
ingår i flera svenska ortsnamn, t. ex. Tungelsta i Västerhaninge sn (Sth.), och att ätten vid adlandet erhöll
en nymåne på hjälmen. Den med visshet äldste kände stamfadern, Nils Larsson till Branthäll i Nikolai sn
(Söd.), begagnade icke adligt vapen utan bomärke. Hans härstamning från de västgötska frälsemän, som
på riddarhusstamtavlan upptagas såsom hans förfäder, måste i hög grad betvivlas, och under alla
förhållanden har han, som bör hava varit född på 1550-talet, näppeligen kunnat, såsom där uppgives, varit sonsons
sonson till den år 1501 till Sverige överflyttade Lorentz von Tungeln. Om Nils Larsson varit av gammal
adel och likaledes hans första hustru, såsom uppgives på stamtavlan, skulle utan tvivel vid sonens i
Allhelgona kyrka i Nyköping befintliga huvudbanér varit fogade anvapen, men sådana saknas helt och hållet.
Litteratur: K. af Schmidt, Anteckningar om Röne härad (1896).
Tab. 1.
Nils Larsson, till Branthäll
i Nikolai sn (Söd.), som han
fick genom sitt andra gifte;
räntmästare i Södermanland
och tullnär i Nyköping; levde
ännu 1617, men var †† 1618
och ligger jämte sin 1:a fru
begr. i Nyköpings östra
(Allhelgona) kyrka. Hans barn
kallade sig Tungel. — G. 1:o
m. hovjungfrun hos konung
Carl IX:s gemål, furstinnan Maria af Pfalz, Elsa
Möö eller Monche, † på 1590-talet, dotter av
ryttmästaren i konung Johan III:s tjänst Jurgen
Möö, av tysk härkomst; 2:o m. Brita Nilsdotter,
till Branthäll, i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1628 22/9
m. justitieborgmästaren i Nyköping Hans
Larsson Preuss i hans 1:a gifte, † 1644, stamfader för
adliga ätterna von Preutz, nr 935, och
Ehrenpreus, nr 1313), † 1628 4/1, dotter av hertig Carls
kamrerare Nils Nilsson och Sigrid Larsdotter.
Söner:
1. Lars Nilsson Tungel, adlad Tungel, f. 1582;
resident; † 1633. Se Tab. 2.
1. Nils Nilsson Tungel, adlad Tungel, f. 1592;
hovkansler; † 1665. Se Tab. 3.
Tab. 2.
Lars Nilsson Tungel, adlad Tungel (son av Nils
Larsson, Tab. 1), till Värsta i Häggeby sn (Upps.)
samt Linta (nu Ulvsunda) i Bromma sn och Viby
i Sollentuna sn (båda i Sth.), vilka alla han erhöll
i förläning 2; f. 1582 28/9 i Stockholm; student i
Uppsala1 1600 26/4 och vid tyska universitet 1602;
disp. i Jena 1609; sekreterare i k. kansliet 1621;
kommissarie till mötet med de danska riksråden på
gränsen 1624 och till Livland 1625; återkom
därifrån 1627 13/5; sändebud i Frankrike 1628;
återkom 1629 4/1; åter sändebud till Frankrike 1630 i
april; adlad 1631 10/9 (introd. 1632 under nr 149,
vilket sedan ändrats till 182); resident vid
kursachsiska hovet i Dresden 1631 i sept.; † där 1633
20/10 av pesten utan söner och slöt således själv sin
adl. ättegren samt begr. i Sofiakyrkan isistn. stad.
’*Han gav sig, sedan han slutat sina studier vid tyska
och franska akademier, i tjänst till en förnäm fransk
herre, hos vilken han var i tre år samt följde honom
till Italien och Spanien; uppvaktade 1631 på
befallning konung Gustaf II Adolf i Werben i
Tyskland och åtföljde sedan någon tid armén; gjorde
1632 den 4 nov. i Leipzig sitt testamente, däruti
han gav sin broder Nils Nilsson frälsehemmanen
Söderby och Ockelsta med lösören samt dennes
hustru Carin Carlsdotter 150 dukater, för det de
ifrån 1620 till 1629 med kost och logi m. m.
underhållit honom, och till deras barn åtskilliga persedlar,
men det övriga av hans kvarlåtenskap i fastigheter
skulle tillfalla hans enda barn, dottern, för vilken
brodern skulle bliva förmyndare, varemot
styvdöttrarna till följd av deras visade otacksamhet
fingo intet, men Nyköpings östra samt Lunda
kyrkor mässhakar och Nyköpings hospital 100
daler silvermynt; var en ganska lärd och
språkkunnig man samt mycket älskad.’ Hans
efterlämnade papper äro tryckta i Historiska handlingar,
del 22 (1907—1909). — G. 1629 31/5 i Stockholm
m. Margareta Nilsdotter i hennes 3:e gifte (g. 1:o
1607 m. borgmästaren i Stockholm Erik
Ingemundsson, f. 1581, † 1622; 2:o 1623 m. direktören
över skeppsbyggeriet Henrik Hubertsson), † 1630
i april6, dotter av borgmästaren i Stockholm Nils
Eriksson och Karin Mårtensdotter.
Barn:
En son, f. tvilling 1630 30/3, † s. d.
Elisabet, f. tvilling 1630 30/3. G. 1648 29/11 m.
hovmästaren och sekreteraren hos riksrådet Christer
Horn Markus Nilsson, fader till häradshövdingen
Nils Markusson, adlad Tungelfelt, nr 1155. ’Hon
blev 1645 lägrad av studenten Jon Olofsson
Alandius 6, med vilken hon fick ett dödfött barn, och
gifte sig sedan med ovannämnde Markus, sin
farbroder och förmyndare ovetande, vadan hon till
kronan förverkade sina arvegods, vilka förlänades
till farbrodern.
Tab. 3.
Nils Nilsson Tungel, adlad Tungel (son av Nils
Larsson, Tab. 1), till Landsberga i Biskopskulla sn
(Upps.), som han erhöll i förläning 1634 17/11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
